Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
28 REDOGÖRELSE FÖR NORDISKA MUSEET 1924.
Marieberg, Berthevin 1768. Ett par strykjärn av malm med rik dekorering
böra hänföras till denna period, det ena på grund av sin utpräglade
rokoko-ornering, det andra på grund av sin datering 1767, ehuru dess ornamentik
står kvar på senbarockens stadium. Ett liknande fasthållande vid
barocktraditionen visar en annan liten sak, en tecknad emblemframställning med
ramverk i minutiöst pappersklipp utfört av en svensk dam år 1761. Därjämte
kan nämnas ett i akvarell målat stamträd för släkten Kammecker, insatt i
rokokoram. - Bland dräktförvärven märkas en del plagg, som enligt uppgift
tillhört kommerserådet Niklas Sahlgren (1701-1776), den för sin entusiasm
för Sveriges höjande i ekonomiskt och industriellt hänseende kände patrioten.
Dessa dräktdelar äro: ett par byxor av mönstrat rött siden, ett par
sämskskinns-strumpor, framstycken till en sniljbroderad sidenväst, sko- och knäspännen av
silver och bergkristall samt en broderad vit sidenmuff. Av särskilt intresse
äro skinnstrumporna. Huruvida muffen verkligen tillhört kommerserådet själv
och ej någon kvinnlig anförvant torde vara tvivel underkastat. Museet har
förut i sina samlingar rock och väst, som tillhört samme Sahlgren. Ett par
synnerligen fint utförda vitbroderier äro en fischy samt en bård till besättning
på en robe. Till denna period kan även hänföras en damkofta av vitt siden,
vadderad och stickad i mönster. - En servett av linnedamast av svensk
tillverkning visar genom invävda vapen och initialer att den tillhört Ulrika
Eleonora Rehnberg (1716-1794), gift med överstelöjtnanten Fredrik von
Köthen (död 1765).
Den gustavianska tiden. Från denna periods huvudskede har endast ett
fåtal föremål tillförts samlingarna. Tidigast är ett vackert golvur med gulvitt
foder dekorerat i grönt och guld med en sirlig, tidigt gustaviansk ornamentik;
urverket är signerat av Olof Oldberg, verksam som urmakare i Stockholm
under 1770-talet. Tidens stoltyper ha fått någon komplettering genom ett
par stolar av fransk Louis XVI-typ, gjorda av Stockholmsstolmakaren Erik
öhrmark, samt en stol, troligen av Göteborgstillverkning, av en typ som t. ex.
finnes företrädd bland C. W. Carlbergs möbelritningar för Gunnebo. - Ett
stort fat ur den bekanta Gripsholmsservisen, Ostindiska kompaniets gåva till
Gustaf III, är ett nyförvärv av viss vikt, då museet förut endast ägde ett
enda litet prov på denna berömda servis, som får betraktas som ett det bästa
skolexempel på tidens starka intresse för samfärdseln med Kina.
Periodens senare del, årtiondena närmast omkring sekelskiftet, har
likaledes fått ett tillskott av flera stoltyper av Stockholmstillverkning, de flesta
mer eller mindre utpräglat engelska till karaktären såsom tidens mod krävde;
klarast framträder detta tidsdrag i en länstol av mahogny med spjälrygg, fig.
17, en trogen efterbildning efter den engelska Windsorchaire-typen, men med
Stockholms stolmakareämbetes stämpel. - En tidskarakteristisk sak är en liten
målning på glas, en familjegrupp med figurerna i silhuettmaner, föräldrarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
