Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
26 NILS KEYLAND.
*
på ett visst avstånd från all teoribyggnad. Då emellertid sådana,
om än så hypotetiska, äro nödvändiga såsom riktlinjer för det
andliga folklivets utforskande, blev det i långt övervägande mått mera
folkets materiella än andliga fornkultnr, som blev föremål för
Keylands vetenskapliga bearbetning.
Framför allt var Keyland samlare - intensiv, nitisk samlare,
men icke endast av föremål utan ock av uppgifter. Såsom »forskare
i fältet» var han av första rang. Mången skulle kanske vilja säga,
att han var för nitisk både som samlare och upptecknare, i det att
han tillvaratog även sådant som var värdelöst. Härom kan dock
kanske blott framtiden döma. Visst är emellertid, att hans omsorg
om även det mindre väsentliga i hans tryckta avhandlingar ej sällan
föranleder en icke blott tröttande bredd i framställningen utan ock
en betänklig brist på begränsning i själva ämnesbehandlingen. Man
önskar, att åtskilligt fått stanna kvar i författarens arkivaliska
samlingar. Men Keyland älskar sitt material allt för mycket för att
nännas beskära eller ens grundligare sovra det. När han t. ex. i sin
förstlingsavhandling i Fataburen (1906) »Om den svenska allmogens
jakt» upptager puströret med fjädrade pilar såsom nyttjat i vårt
land »för skjutande av småfåglar på nära håll», är detta icke något
med lärospånet övergående drag, i vilket fall det skulle ha varit
ogrannlaga att här anföra detta citat, utan samma ängsliga
omsorg om även det oväsentliga, vilken någon gång t. o. m. kan
vilseleda åtminstone främlingen, följer också hans senare författarskap,
såsom t. ex i påfallande grad hans kanske betydelsefullaste
avhandling »Primitiva eldgöringsmetoder i Sverige». Även boken om
>.Julbröd, julbockar och staffansång» (1919) lider av denna brist pä
kritik (märk t. ex. s. 25). I detta, liksom för övrigt även i andra
hänseenden, erinrar Keyland ej obetydligt om en annan bland den svenska
folklivsforskningens stormän: Richard Dybeck.
Det vore emellertid alldeles oriktigt att fästa något större
avseende vid denna svaghet hos Keyland, ty å andra sidan ligger hans
stora och ovanskliga förtjänst såsom svensk folklivsforskare just i
hans med osparad flit utförda, i varje detalj inträngande
samlar-gärning och i hans objektiva behandling av det samlade materialet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 00:51:44 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/fataburen/1925/0030.html
