Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
44 SMÄRRE MEDDELANDEN.
Tillägg.
Ovanstående utdrag ur överintendenten Fredrik Samuel
Silverstolpes resedagbok från en fotvandring genom Södermanland,
Västergötland och Östergötland med anhalt å Säfstaholm i Västra Vingåker
på hemvägen äger som alla daterade dräktuppgifter sin särskilda
betydelse.
Men för att utesluta varje misstolkning av anteckningarna,
tilllåter sig undertecknad dels att förtydliga ett par uttryck, dels rätta
ett par smärre misstag. Silverstolpe skriver exempelvis att
kvinnorna bära »Röda kjortlar, Gula siden Damast tröjor, Blå förkläden,
Hvita linnearmar och Halskläden». - Med gula sidendamasttröjor
menar författaren den s. k. yfaxlakjolens ärmlösa livstycke, vilket
är hopsömmat med den röda högtidskjolen. Det är sålunda ett
felaktigt uttryck, som här insmugit sig. Att författaren talar om
halskläde till den stora högtidsdräkten är mer förvånande. Nämnda
plagg har, så vitt vi känna det, ej burits till’V. Vingåkers
högtidsdräkt. Kvinnorna använde i dess ställe å den vita s. k. överdelen
en, stundom två (en större och en mindre) ned vikt, spetskantad krage.
Resenärens misstag härutinnan kan möjligen förklaras därigenom,
att han i Öster- och Västergötland alltid sett halsklädet såsom ett
till kvinnodräkten oundgängligt plagg och vuxit fast i föreställningen
om dess nödvändighet. Vidare läses något längre ned: »Då flickorna
äro förlåfvade, äro de en viss tid Fästepigor och bruka då en
särskild drägt, som är ganska kostsam». Detta får ej tolkas, som om
fästepigornas dräkt i väsentlig grad skilde sig från alla andra
kvinnliga högtidsdräkter. - Under äldre tider, då de giftas och
ogiftas dräkter borde kunna lätt åtskiljas, fick den stora
högtidsdräkten ej bäras av andra än gifta och fästepigor, och särmärket
mellan fästepigan och hustrun låg däri, att den förra bar brokiga
sidenband, »lysareband», hängande utmed ryggen, vare sig hon bar
det stora, vita hucklet eller röda valkar. Till fästepigans
högtidsdräkt hörde även den s. k. pungtrossen, en fästegåva, som jämväl
bars av hustrun intill hon fått sitt första barn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
