Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
50 DE KULTURHISTORISKA MUSEERNA I SVERIGE 1921-1923.
säl i rådhuset, en omordning och nyuppställning i sex salar i stadshuset, vilka
upplåtits för detta ändamål. Av den till omkr. 400 nr uppgående
samlingen har större delen utställts i visningssalarna, vilka samtidigt äro
sammanträdesrum, en mindre del har placerats i tjänsterummen och de obetydligaste
sakerna ha magasinerats. Genom testamente överlämnade arkitekten Henrik
Åberg år 1922 till museet en summa av 500,000 kr., vars räntor tio år efter
hans hustrus död skola användas till en byggnadsfond; hustrun avled redan
år 1923.
En genomgripande omordning har dessutom företagits av Vänersborgs
museum, varjämte Nordiska museets avdelning för metallhantverk öppnats
för allmänheten.
Dalarnas kulturminnesskatter hava under de senaste åren erhållit
synnerligen värdefulla tillökningar. Främst torde här böra nämnas överlämnandet
av Gustaf Ankarcronas storartade skapelse Holen i Tallberg till Leksands
hembygdsförening. Vidare har i Stora Tuna uppvuxit ett betydande
bygdemuseum, bestående av en större bondgård omfattande en tvåvånings
mangårdsbyggnad med portgång genom huset, uppbyggd omkr. år 1800, en
parstuga från 1700-talet, stall- och bodlänga i två våningar med portlider, en
rundtimmers loftbod från 1500- eller 1600-talet, tre gamla härbren,
skvalt-kvarn med kvarnkammare och stall, en rundtimmers trösklada från 1700-talet,
badstu, smedja och fäbod. Slutligen har Säters hembygdsförenings museum
genom förvärvet av de s. k. Asgårdarna erhållit en ståtlig omfattning till
sina förut i stadens rådhus förvarade samlingar; museet invigdes i de nya
lokalerna i augusti 1923.
Genom förvärvet av ett stort markområde å Vallby ägor i St. Ilians sn
vid Västerås möjliggjordes för Västmanlands fornminnesförening realiserandet
av planen på en friluftsanläggning vid sidan om föreningens museum i Västerås
slott. Anläggningen har möjliggjorts genom att föreningen år 1922 av
Rote-hållarnes besparingsfond inom Västmanland erhöll ett anslag motsvarande
omkr. 100,000 kr., och Vallby friluftsmuseum upptager för närvarande följande
byggnader: Tenngjutaregårdens manbyggnad, Flinkstugan, Hemmingsboboden,
Spikgårdens manbyggnad, Bråforsstallet, Käcktorpet - soldattorp med uthus
-, Kyrkbåten från Djupnäs med båthus samt en modern utställningsbyggnad
för fordon, jordbruksredskap m. m.
En friluftsanläggning av en delvis alldeles ny typ kan Kulturhistoriska
museet i Lund inregistrera genom förvärvet av den s. k. östarpsgården. Ett
gammalt önskemål, som icke minst av Kulturhistoriska museet livligt
omfattats, har varit att kunna bevara äldre allmogebyggnader, icke genom
inflyttning till museerna, utan på platsen, i den terräng och i den omgivning,
varmed de organiskt höra samman. Ett steg i denna riktning var
överlämnandet av Fredriksdahls herregård till Hälsingborgs museum. Våren 1918
stiftades på södra Gotland Hoburgs hembygdsförening för att taga vård om
en typisk sydgutnisk bondgård, Bottarvegården i Vamlingbo, som hotades
av rivning. Kort därefter beslöt Stora Kopparbergs bergslag att åt framtiden
bevara en hel by, Koversta i ö. Färnebo sn i Gästrikland. Även andra
ansatser av liknande slag kunna antecknas. Vid Östarpsgården har man tagit
steget längre. Uppförd på 1800-talets början och belägen i en naturskön
trakt i Everlövs sn ett par mil öster om Lund var gården redan i och för
sig ett minnesmärke av högt kulturvärde. Härtill kom att den rymde ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
