Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LITTERATUR. O 9
Sedan förf. givit en allmän översikt av pappersfabrikationens
gång i ett handpappersbruk, varvid han som kontrast mot Fröåsa
valt det betydligt större och mera insiktsfullt planlagda bruket vid
Tumba, behandlar han i olika kapitel de olika stadierna i arbetet
- råmaterialets anskaffning och förberedande behandling,
fabrikationsvatten, färgning, blekning, formning, torkning, limning etc. -
allt ur teknisk-historisk synpunkt och så att utvecklingen och
gestaltningen av varje redskap, maskin och detalj i arbetsförfarande
följes genom tiderna. Av stort intresse är skildringen av, hur
lumpanskaffningen var organiserad och hur stor roll de gamla
lumphandlarna spelat, till dess att under 1800-talets senare halvt nytt
råmaterial började användas för att så småningom så gott som helt
undantränga lumpen. Även ägnas uppmärksamhet åt de försök, som
tidigare gjorts för att ersätta den dyra och svåranskaffade linnelumpen.
Vid papperstillverkningen har tillgången på gott vatten alltid
eftersträvats, och det är icke några små kvantiteter, som behövas.
Hur detta vatten kommer in i bruket, talar förf. tyvärr icke om,
och dock finnes vid Fröåsa en vattenuppfordring, som är värd att
beskrivas. Givetvis har denna enkla apparat motsvarats av olika
slags pumpverk på andra bruk, och det hade varit intressant att se
även denna fråga utredd.
Oftast var förr liksom även nu varje pappersark försett med ett
vattenmärke i form av bruksägarens vapen, initialer, brukets namn
eller dyl., förmodligen för att man skulle kunna skilja de olika
tillverkningarna från varandra. Dessa märken ha varit föremål för
specialsamlares intresse, och dessutom har förf. vid genomgången av
arkiven tagit vara på en mängd märken. Ett 20-tal sådana
återgivas i boken på ett ui typografisk synpunkt vällyckat sätt. Hur
man kunde åstadkomma sådana vattenmärken i papperet samt hur
pappersformarna tillverkades, skildrar förf. även, men man saknar
en utförlig beskrivning och bild av den därvid på en del bruk
använda vertikala vävstolen.
Även vid beskrivningen av de första i landet användna
maskinerna för att göra papper i långa banor har förf. måst hämta
uppgifterna från den utländska - mest tyska - litteraturen. De
samtida svenska tekniska böckerna ha föga att ge eller ock såsom
förf. påvisar - lämna de fullkomligt missvisande upplysningar!
Pappersmaskinernas utveckling har under 1800-talets sista årtionden
gått så raskt, att knappast någon maskin av de första typerna torde
finnas bevarad i original. Efterfrågan på papper har stigit i enorm
grad, mer än kanske på någon annan vara. Allt har måst göras
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
