Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
124 . TORSTEN ALTHIN.
Söderala socken i Hälsingland. Det var här liksom i andra delar
av landskapet den myndige brukspatron Kahlmeter lade grunden till
den järnhandtering, som allt fortfarande fast i nya former och större
skala drives med samma kraftkälla då som nu - Ljusnan. Troligen
på denna gamla masugns grund eller i närheten därav uppfördes
under åren 1822-23 en ny anläggning, mera lämpad efter tidens
krav på större utbyte ur malmen. Om någon del av de äldsta
byggnaderna ingick i den senare uppförda, har icke med säkerhet kunnat
avgöras. 1860-61 genomgick Ljusne masugn en genomgripande
reparation och ombyggnad, vid vilken en del nya delar insattes och
pipan byggdes om och höjdes. Under tiden 1823 till 1882, då sista
blåsningen ägde rum, vidtogos då och då förändringar, och det
synes som om man konsekvent sökt följa med den tekniska
utvecklingen.
I äldre handlingar, stämpelböcker m. m. återfinner man namnet
Ljusne masugn, och först sedan på 1870-talet ännu en hytta anlagts
kallades de järnverk, som lågo söder om Ljusnan för Sörljusne,
en benämning, som ännu bibehålles för att skilja dem ifrån det norr
om älven belägna Norrljusne, där järnhandtering överhuvudtaget
började först 1873-74. Eör den skull har jag här bibehållit det
äldre namnet Ljusne masugn på den till våra dagar bevarade
äldsta anläggningen.
Vad modellen sålunda kan visa, är den under åren 1822-23
uppförda och. under åren 1860-61 till största delen ombyggda
masugnens antagliga utseende vid tiden för nedblåsningen år 1882.
Rostugnen.
(Jfr planen fig. 1.) Tiden omkring 1825 och de 25 närmaste
åren därefter kännetecknas av införandet av en mängd förbättringar
vid de svenska masugnarna. Det man framför allt inriktade sig på
var nedbringandet av bränsle- och arbetskostnaderna. Det förra
åstadkoms genom att förbättra föregående tiders tidsödande
rost-ningssätt och genom införandet av varm bläster, det senare genom
att använda maskinkraft vid malmens och kolens behandling vid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
