Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
8 SVEN T. KJELLBERG.
ken är så anbragt, att den kan sägas utgöra ögat i krokens
djur-huvudformade avslutning. Dekorationen på denna variant är
synnerligen enkel och utgöres av en regelbundet utformad inramning
av inskurna räta linjer kring tömlöpan samt någon gång på bågens
över och underkant det vanliga motivet med inskurna räfflor. Av
de tolv selkrokarna av denna variant äro elva daterade och försedda
med inskrift. Enligt dessa årtal bestämmes det material, som här
behandlas, till tiden 1743-1801. I trots av det ringa antalet föremål
är det frestande, då man äger så noggranna tidsbestämningar, att
söka få fram den linje, utefter vilken en utveckling av formen kan
ha skett. Variantens äldsta form synes vara en krok, vars skänklar
utgöra en rak fortsättning av bågen. Denna utvecklas därhän,
vilket kan iakttagas omkring 1770, att skänklarnas ändar böjas utåt.
Avståndet mellan dessa ökas därvid och selkroken blir sålunda
bredare. Se fig. 3.
Den andra varianten inom leksandsgruppen saknar tömlöpa och
har en rikare dekorativ utsmyckning än den förra. Av de 27
exemplar, som museet äger, ha samtliga kraftigt utsvängda skänklar.
Bristen på daterade föremål gör det omöjligt att avgöra huruvida
även denna variant genomlöpt samma utveckling som den förra. De
daterade typerna sträcka sig från 1780-1800 med ett enda tidigare
exemplar, en selkrok från Gagnef med årtalet 1767. Medan hos den
förra varianten skänklarna ha en kantig, rätlinig kontur blir denna
nu mjuk och avrundad, ett förhållande, som bäst avläses å fig. 4.
Två ornamentsmotiv äro här att lägga märke till. Dels i
överensstämmelse med den förra en inramning av själva huvudpartiet
på den plats där tömlöpan borde ha befunnit sig samt en dekoration
av bågens sidor, båda i huvudsak åvägabragta genom användande
av nagelformiga utskärningar, dels cirkelformiga ytor, vanligen
placerade inom den omnämnda inramningen, vilka täckas av parallellt
eller korsvis inskurna ränder. - Korset antager i denna variant
ofta en bred form och dess yta blir föremål för dekorativ behandling.
Rättviksgruppen. Kännetecknande för gruppen är krönet,
se fig. 5. Underdelen utgöres här av två bladformigt utåtböjda
flikar, överdelen av en upptill avtrubbad, till formen varierande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
