Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
10 SVEN T. KJELLBERG.
spets. - Av de 20 exemplaren inom denna grupp falla tretton inom
gränserna för det gamla Rättvik, omfattande sålunda utom
moderförsamlingen även Bingsjö, Dådran och Boda. Sju äro från Ore.
. .
Även inom rättviksgruppen kan man urskilja två huvudformer,
vilka var och en för sig synas stå i direkt’ relation till
leksandsgruppens varianter. Den ena av dessa äger den typiskt utformade
tömlöpan. I sin mest radikala form, sådan den påträffas i
selkrokar från Vikarbyn och Tina, finnes samma rätliniga stränghet som
hos leksandstypen. .Här återkommer även den enkla inramningen
av inskurna linjer. En mera rundlinig och mjuk kontur finnes även
hos denna variant, särskilt framträdande hos exemplar från Ore, hos
vilka inramningen fått sin speciella utbildning, se fig. 6.
Den andra huvudformen karakteriseras utom av sin rika, mjukt
profilerade kontur av en triangulär, dekorativt anbragt tömlöpa ofta
med svängd överkant. Museets elva krokar av denna form äro med
ett undantag målade i oljefärg vanligen svart eller grågrön
huvudfärg med röda kanter. De daterade föremålen ha årtalen 1797, 1803
och 1805, vilket synes bestyrka, att formen är av relativt sent
datum. - En till föregående grupp hörande selkrok från Vikarbyn (?)
från 1748 har svart oljefärg och rött krön.
Rättviksgruppen hara blott i ringa utsträckning varit föremål
för ornamental utsmyckning. Någon gång återfinnes den från
Leksand kända cirkelorneringen. Krönet förses med ristade linjer och
nagelformiga utskärningar sammanställda till fyrbladiga blommor
eller stjärnor, vilka utplanteras på selkroken utan någon ordning.
I de flesta fall utskäres kroken så, att en smal listformig kant
ut-sparas, vilken på översidan följer konturen. Denna kantlist tillhör
typens sena former. - De utåtsvängda skänklarna, som uppträdde
på leksandsgruppen, förekommer aldrig här, där skänkelns undersida
alltid synes bilda en rak linje fram till den punkt, där den
sammanträffar med det böjda bågpartiet, se fig. 7.
Några spridda exemplar av rättvikskrokar falla utom Dalarnas
gränser, så t. ex. en med blomstermålningar i grönt och rött på
svart botten dekorerad krok från Voxna i Hälsingland och en till
sin form degenererad selkrok från Vitsand i Värmland.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
