Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
38 SVEN T. KJELLBERG.
krok från Öster Våla förses med en enkel rokokosnäcka. Färgen
är brokig med en gråaktig, grön eller blå botten och ornering i
rött, vitt och gult.
De oklika selkrokarna från Söderbärke i Dalarnas bergslag, se
fig. 53, äro helt ornerade med karvsnitt i små mönster. Bågen är
här markerad genom en inskärning på selkrokens undersida.
Den hornlika typen. Av museets selkroksbestånd av horn
synes framgå, att användningen av hornkrokar varit spridd över
hela landet. Dessa selkrokar uppträda dels i rent rustik form, där
hornen icke bearbetats utan blott försetts med klackar oftast med
ståndare av järn, och dels bearbetade. Denna bearbetning kan å
sin sida dels bibehålla något av den rustika formen genom att låta
en tagg kvarsitta såsom krönfigur och dels bliva överarbetad
därhän, att kroken får formen av ett runt, jämntjockt och svagt böjt
ok. I den förra formen utgöres dekorationen av den vanliga
benor-namentiken - cirklar, diagonalrutningar, vertikala streck - i
mittpartiet återfinnes oftast en ristad stjärna. I den senare formen blir
selkroken regelbundet utsatt för en dekorativ behandling av
tids-betonad art, vanligen en bladornamentik av 1600-talskaraktär.
För de oklika selkrokarna av trä ha både den rustika och den
bearbetade hornkroken varit av betydelse. Det är påtagligt, att
selkrokar av horn under någon tid så dominerat, att dess former blivit
föremål för efterbildning i trä. Från Mora socken påträffas sålunda
en selkrok, som till alla delar överensstämmer med de gulmålade
renhornskrokar med rödmålad tagg och röda ändar, som eljest
användes där. se fig. 54. Flera andra liknande fall finnas i museets
samlingar. Hit hör t. ex. en från Sala »hytta» härstammande krok
av trä med ett rikt i svart och rött målat grenverk. Liknande har
o
även förekommit i Ångermanland.
Medan de nämnda sökt uppnå likhet med den rustika eller svagt
bearbetade formen finnes en mera bearbetad typ utan tagg, vanligen
bestående av en enkelt okformig, rund, mot ändarna smalnande krok
med fasta klackar, vars ståndare av järn ha en barockartad profil.
Denna företrädes av exemplar från Mangskog, Eda och Gräsmark
i Värmland, från Biskopskulla i Uppland och från Skyllinge i So-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
