Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
48 SVENT T. KJELLBERG.
inbrända och krönta årtalet 1724, återges här, fig. 69. En annan
snarlik selkrok, där de uppåtböjda skänkelspetsarna slnta i
djur-huvuden, härstammar från Forssa i Hälsingland och torde även till-
ö
höra karolinsk tid. Äter en annan elegant motsvarighet är från
o
JSTordingrå i Ångermanland. Alla dessa ha lejonens huvud vända
enface. Utvecklade ur dessa kunna de krokar vara, som uppvisa två
enfaceriktade lejon- eller människohuvud utan kroppar, såsom ett
exemplar från överhogdal i Härjedalen. - Från Dalarna, Sollerön
och Malung, antecknas ett par synnerligen vackert skurna krokar
med lejon, som emellan sig hålla en krans eller ring. Dessa tillhöra
århundradets mitt, men typen finnes företrädd i ett klumpigt
exemplar från 1715.
De djurornerade selkrokarna från senare tid med planare form
o
äro synnerligen vanliga i Hälsingland, Jämtland och Ångermanland
och förekomma i Gästrikland och Uppland, men påträffas mindre ofta,
av museets material att döma, i Härjedalen. Från Medelpad, som
är dåligt representerat i museet med avseende på selkrokar, finnas
även ett par. Kompositionen utgöres av två mot varandra vända
lejon, vilka emellan sig ha en krönt kartusch. De helsingska
krokarna, se fig. 70 från Arbrå, daterad 1809, utmärkas av en spröd
o
och livlig form, som i Jämtland och Ångermanland blir mera tung
och stel. I de båda sistnämnda landskapen har dessutom en speciell
komposition utbildats i det att krönfiguren här utgöres av ett
människohuvud, se fig. 71. Färgen är genomgående klarröd med gult,
svart och blått i dessa båda landskap, medan i Hälsingland den gröna
färgen är förhärskande.
Från Frötuna socken i Uppland härstammar en selkrok, se fig.
72, besläktad med de nämnda hälsingekrokarna, men med primitivare
framställning och det tidiga årtalet 1755. Skänklarnas uppsvängda
ändar sluta här i gapande djurhuvuden, ett drag, som återfinnes på
hälsingekrokarna, men icke på de ångermanländska och jämtska.
o
Företrädesvis i Jämtland och Ångermanland, men även
representerad i Hälsingland och Härjedalen finnes en grupp av i stort
sett likartad form, men med tillbakablickande lejon, se fig. 73. Flera
varianter skulle kunna nämnas. Bland de omkring sextio selkrokarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
