Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
52 SVEN T. KJELLBERG.
De daterade selkrokarna fördela sig över tiden mellan 1750 och
1777.
Den Växtornamentala norrlandskroken. I den i museet
rikast företrädda gruppen återgår ornamentet på ett akantusmotiv.
Dess behandling kan giva anledning till att urskilja tre olika typer
av akuntuskrokar. Huvudsakligen hemmahörande i Jämtland är en
variant, vars tistelaktigt taggiga blad synas stiga upp från krokens
ändar mot mittpartiet, se fig. 78, En av de hithörande krokarna
från Bergs socken är daterad 1777. Huvudfärgen är blå och grön i
ganska bleka toner. - En annan variant, vars blad i mjukt
stiliserade bågar stiga upp från mitten och sjunka ut mot krokens ändar
o
i en s-formig bladslinga, påträffas i Ångermanland, Jämtland,
Medelpad och Hälsingland, se fig. 7(J. Den tredje varianten upprepar
samma former, men starkt stiliserade, se fig. 80. Dess
utbredningsområde synes vara Härjedalen och Jämtland. Den sista har
överensstämmande former bland krokar i N. Trondhjems amt..
Ingen av alla dessa krokar är inskriftligt daterad. Ett flertal
individuellt utvecklade varianter på akantusmotivet påträffas spe-
o
ciellt från Ångermanland, men även från de två andra härdarna för
norrländsk folkkonst: Jämtland och Härjedalen. Det är rokokons
former, som här ha övertaget, se fig. 81 och 82.
Eran Hälsingland är en selkrok, som företrädes i museet i fem
exemplar, vilken består av ett betonat bågparti med utdragna
skänk-lär. Krokens mitt upptages av en oftast krönt kartusch, från vilken
utgå bladformiga ornament. I en mycket stiliserad form finnes detta
schema följt i den här avbildade selkroken från 1726. I andra
exemplar spåras tydligen såväl i behandlingen av växtornamentet som i
färghållningen en större överensstämmelse med de hälsingska
krokarna från andra hälften av århundradet. Se fig. 83.
Av rent dekorativ skapnad är åter en grupp hälsingekrokar med
s-formiga genombrytningar. Den odaterade gruppen, som består av
sex exemplar från Hälsingland och ett från obestämd ort i
Jämtland, har helt präglats av en livlig rokokoform. Se fig. 84.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
