Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
54 NOTISER.
har vunnit ortsbefolkningens intresse och medverkan i synnerligen stor
utsträckning. På detta program bildades också våren 1925 Upplands sydvästra
hembygdsgille, vilket sedermera stått som närmaste intressent i saken.
Huvudsvårigheten har varit av ekonomisk art, då det gällt att friköpa de gamla
gårdsbyggnaderna från deras funktion som arrendatorsgård och få nya hus
för arrendatorn uppförda i närheten av den gamla gården.
Samarbetet mellan hembygdsgillets ihärdigt arbetande representanter
och Upplands fornminnesförening, Nordiska Museet och riksantikvarien
resulterade emellertid i anordnandet i Uppsala i januari 1926 av en stor
Distingsmarknad i historisk stil. För festarrangemangen stod amanuensen vid
Nordiska Museet Ernst Klein biträdd av ett flertal studentorganisationer
och genom hela stadens och landsbygdens livliga och verksamma intresse för
företaget, resulterade detta i en ekonomisk behållning, stor nog att
säkerställa Härkeberga prästgårds bevarande och vidmakthållande som
hembygdsgård. Anordningarna härmed ha redan igångsatts genom sammanförande av
en del av de skänkta inventarierna, och sedan ny laga syn hållits och dess
beslut hunnit genomföras, skall här en miiinesgård av säregen beskaffenhet
kunna upprättas, vars fortbestånd säkerställes genom en liten underhållsfond
och genom Nordiska Museets åtagande av överinseendet över anläggningens
skötsel.
En småländsk prästgård, kyrkoherdebostället i Dädesjö i närheten av
Växjö har under våren 1926 varit i en liknande situation som Härkeberga,
färdig att rivas på grund av reglering. Ett vaket hembygdsintresse i orten,
främst uppburet av lantbrukaren Hjalmar Gustafsson och friherre Erik
Rappe, åvägabragte emellertid en rörelse för gårdens bevarande och Dädesjö
hembygsförening bildades för detta ändamål. Med Nordiska Museets och
riksantikvariens bistånd blev frågan allvarligt undersökt ur kulturhistorisk
såväl som praktiskt ekonomisk synpunkt. Prästgården är en stort tilltagen
gård med bebyggelse, som närmar den till det herrgårdsmässiga, och den
har flera kvalifikationer som göra den lämplig att bevaras som ett
minnesmärke och exempel på en småländsk prästgård av gammal typ. Även här
finnes vidare en synnerligen märklig medeltida kyrka, som gör orten
tilldragande för allehanda kulturintresserade besökare och prästgården som
hembygdsgård kan just här få en viktig funktion.
Sedan uppmärksamheten blivit allmännare riktad på denna sak, erhöll
hembygdsföreningen ett kraftigt stöd både från smålandsintresserade inom
Lunds studentkår och från Hyltén-Cavalliusföreningen i Växjö samt flera
enskilda personer. Garantier uppställdes för den summa, som krävdes för
att ny prästgård skulle kunna byggas på annan plats i närheten och den
gamla gården överlämnas i hembygdsföreningens vård. Församlingen har
också i anledning härav den 5 april beslutat i enlighet härmed och därmed
kan ännu en gammal svensk prästgård inregistreras såsom räddad från
förstöring och vigd åt kulturminnesvårdens tjänst. S. W.
Hermanna Stengård: Gotländsk sticksöm (Stockholm 1925). - I denna
bok, som närmast vill vara en praktisk handbok leva gamla tider upp igen
och författarinnans kärlek till hembygden är omisskännlig och varm. Med
stort nit har hon tagit sig före att samla de rester av gammal gotländsk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
