Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LITTERATUR. 61
eldsvådor ge byggnadsverksamheten dess skarpa periodgränser, inom
vilka tidskaraktären renodlas. Men det rent byggnadshistoriskt
märkligaste med denna intressanta stad är enhetligheten och
sammanhanget i byggnadsledningen, som under ett helt sekel är starkt
koncentrerad i en arkitektdynastis händer. Det är ej ett tomt
uttryck när man kallar Gröteborg under 1700-talet för Carlbergarnas
Göteborg. Tre medlemmar av denna arkitektsläkt, Johan Eberhard,
hans broder Bengt Wilhelm och dennes son Carl Wilhelm Carlberg
förde nämligen i nu nämnd ordning spiran i stadens
byggnadsledning, och de kunna sägas ha fort utvecklingen fram med konsekvens
efter en enhetlig linje genom hela århundradets modeskiftningar. I
dessa säregna personförhållanden ligger mycket av förklaringen till
Göteborgs bebyggelsehistoriska särställning under 1700-talet.
Dessa förutsättningar ge a priori ett stort intresse åt
behandlingen av Göteborgs byggnadshistoria, och var och en som stiftar
en närmre bekantskap med Arvid Bseckströms bok skall däri finna
ett material av överväldigande rikedom och mångsidighet, med vars
hjälp bilden av staden i dess olika skeden kan byggas upp med en
pålitlig sanningsenlighet av ganska sällsynt art. Framställningen
fördelar sig naturligt i fyra stora kapitel, av vilka det första i något
mer summarisk form behandlar 1600-talet, medan de följande
utförligt och detaljrikt ge besked om de tre arkitekterna Carlbergs
verksamhet, först Johan Eberhards det hela inledande tioårsperiod (1717
-1727), därpå Bengt Wilhelms långa livsarbete (1727-1775) och
slutligen Carl Wilhelms tid (1775-1814), som kröner det hela, och
som har det särskilda intresset att jämförelsevis mer av de utförda
verken blivit bevarat till våra dagar.
När man följer författarens noga dokumenterade och detaljrika
redogörelser för byggnadsföretag av allehanda slag, finner man redan
i förekomsten av ett ständigt återkommande litet ord, vad som varit
ledmotivet vid sammanförandet av detta jättelika notismaterial under
strikta över- och underrubriker. Det är ordet byggnadsledningen.
Det som hela framställningen i arbetet går ut på att åskådliggöra
är det alltomfattande ingripande, från stadsplan till enskildheter,
som är karakteristiskt för Carlbergarna som Göteborgs
byggnadsledare under 1700-talet. Allt vad som faller inom
stadsingenjören-stadsarkitektens ämbetsområde har också fått sin plats inom denna
framställning. Och som herrarna Carlberg tydligen hade både
viljan och förmågan att i sin hand samla stadens byggnadsväsen både
till konstnärligt initiativ och praktisk kontroll, så har denna
redogörelse för byggnadsledarens åtgöranden också verkligen blivit en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
