Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
78 ARTUR HAZELIUS’ FÖDELSEHUS. I.
dock hattpartiets speciellt gynnade näringsgren, och allt gjordes för
att hjälpa fabrikerna. För den Fritziska fabriken lyckades man
vinna en förmögen förlagsman, handelsmannen Johan Gabriel
Koschell, delägare i handelshuset Koschell och Conradi, och denne
försträckte 1746 fabriken med silke och andra råvaror. Några år
senare var ställningen återigen svår, åter måste Koschell träda
hjälpande emellan, men denna gång fick Manufakturkontoret
garantera understödens återbetalande.1 Slutligen var en katastrof
oundviklig, fru Renat, vilken fortfarande stod som fabrikens nominella
ägare, fick år 1749 gå i konkurs.2 Den störste fordringsägaren,
Manufakturkontoret, erhöll efter laga dorn fabriken med råvaror
och inventarier.3
o
Aret därpå värderas egendomen av bland andra stadsingenjören,
och rådmannen Petrus Tillseus, och tack vare denna värdering
äger man en synnerligen tillförlitlig och fullständig bild av den
gamla anläggningen4 (jfr fig. 5 och 6). Egendomen bestod nu
egentligen av tvenne tomter och gårdar, nämligen den gamla malmgården
i hörnet av Surbrunnsgatan och Stora Badstugatan, där
fabrikslokalerna voro inrymda, samt den av Fritz tillköpta tomten intill
den föregående vid Badstugatan. Denna senare var oansenligt
bebyggd, här bodde troligen fabriksfolket, och här voro uthus och en
del ekonomiutrymmen belägna. Runt hela tomtområdet löpte ett.
»försvarligit trädplanck», och genom portar kom man in på de båda,
gårdarna. Vid Surbrunnsgatan låg den anläggning, som tidigare
omtalats, nämligen på en övre terrass en tvåvåningsbyggnad och som
flyglar nedanför denna tvenne byggnader på en nedre terrass (jfr fig..
6). Den förstnämnda byggnaden, som var tegeltäckt, hade i botten-
1 Manufakturkont. Registratur 1752 f. 1565.
2 Fru Elisabet Renat dog i fattigdom 1752. Hennes tillgångar voro endast 392*
daler medan skulderna uppgingo till 3,403 daler. Den största fordringsägaren var
Daniel Cedermark, vilken även hade en fordran på 3,020 daler 15 skilling för
innestå-ende lön.
Förteckningen över den gamla fruns böcker är i all sin knapphet belysande:
»Arndtz Postilla, Swänska Lagboken, Swänska Psalmboken, några förordningars
3 Slottskansliets utslag den 10/4 1750, stadfäst av Svea Hovrätt.
4 Värderingen uppsatt den 6/* 1751, samtidigt använd för brandförsäkring av
egendomen. Stockholms Stads Brandförsäkringskout., 1751 års verif. sid. 889.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
