Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
182 AXEL HAMBERG.
slags stöd erhålles som genom tvärbalkar». Det kan tagas för givet,
att det är det av mig ovan beskrivna timmerhaget, som därmed
åsyftas, ehuru ingen närmare beskrivning lämnas. Avståndet mellan
Jokkmokk och Jörn är ej heller långt.
En annan gärdesgårdstyp, sorn i ifrågavarande del av Lappland
ådrager sig en sörlännings uppmärksamhet är det s. k. gikhaget
(»gikhagen»), som har åtminstone ett principiellt drag gemensamt
med stockgärdet nämligen det, att det kan stå för sig självt utan i
marken nedkörda störar. Möjligheten härtill uppkommer därigenom
att de intill varandra uppresta störarna icke såsom i en vanlig
gärdesgård ställas parallellt utan bildande en sax (fig. 4-7). Denna
sax bibehåller sin form icke genom en ombindning vid
skärningspunkten, utan därigenom att ett gärdsle befinner sig över, ett annat
under denna punkt i saxklykan. Varje gärdsles övre del vilar i en
sådan klykas överdel, samma gärdsle ligger längre ned i underdelen
till nästa saxklyka. Grärdslets nedre ända vilar på marken.
Gärdslena och störarna binda varandra på detta sätt och bilda ett
sammanhängande helt utan alla vidjor eller andra bandage. Vill man
spara på material och göra gikhaget glest (fig. 4 o. 5), bör man
använda långa gärdslen och öka avståndet mellan saxarna. Grärdslena
komma då att ligga jämförelsevis litet lutande. Skall hagen vara
tät, måste de saxbildande störparen ställas närmare varandra, och
gärdslena komma då att ligga mera stupande samt kunna vara
kortare (fig. 6. o. 7).
Anslutningen till en grindstolpe av ett sådant stängselbråte,
som ett gikhag förefaller vara, tyckes ej vara så lätt. En modell
framgår av fig 6, där anslutningen till grindstolpen sker genom
intappade horisontellt liggande gärdselstycken.
Ett sådant gikhag tyckes vid första påseendet bilda ett
akt-ningsbjudande stängsel, som intet kreatur skulle kunna fundera på
att bryta ned. I själva verket är den dock ej så stabil, som man
skulle tro, ty om störarna icke äro nedkörda i jorden, kan
uppenbarligen hela härligheten vältas omkull. Fjällhästarna måtte för
övrigt ha en rätt betydande förmåga att hoppa. Den i fig. 7
avbildade väl över l l/2 m. höga hagen hade ej visat sig tillräcklig,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
