Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
188 ERNST KLEIN.
o
A andra sidan finns även av gammalt på lulelapskt område
liksom också flerstädes söderut, ett slags torvkåta, varav den på Skansen
uppförda, av N. Keyland utförligt beskrivna1 torvkåtan, efter
förebild från Frostviken, utgör ett gott exempel. De norska gammerna
äro i tillgänglig litteratur tyvärr ännu ganska bristfälligt skildrade.
Några exemplar äro hastigt skisserade och beskrivna av Hans Heusch.2
En utförlig beskrivning av en lapsk torvgamme. dess konstruktion
och inredning har Konrad Nielsen givit i en utredning till vilken
jag senare får tillfälle att återkomma.3 I Ossian Elgströms
lappskildringar återfinnas, liksom i det av honom till Nordiska Museet
överlämnade materialet, en del upplysningar även om gammer på
norskt område. Emellertid saknas ännu en allsidig och uttömmande
skildring av dessa tydligen till såväl konstruktion som inredning
synnerligen växlande byggnader. Dessbättre äga vi i Knud Leems
klassiska skildring så utförliga och, trots sin otymplighet, så väl
tydbara beskrivningar av de norska sjölapparnas torvgammer på
1700-talet, att vi äro väl i stånd att urskilja grundstommen till
själva byggnadssättet, hur många och egenartade särdrag som under
inflytande av andra, till Nordnorge införda byggnadsarter senare
tillkommit. Det är min avsikt att på de följande sidorna, med hjälp
av de erfarenheter jag vunnit rörande gellivarelapparnas
byggnadssätt i våra dagar söka följa en utvecklingslinje, vars båda ändpunkter
utgöras av den norska gammen och den vanliga, flyttbara
nomadlappkåtan för att sedan söka ett svar på frågan, vilket ursprung
hela denna egendomliga byggnadsart kan äga.
Såsom typisk för den mera utvecklade norska gammen väljer
jag i första hand den av H. Reusch4 avbildade gammen vid
Por-sangerfjorden (fig. 1). Denna utgör, såsom bilden visar, ett
rektangulärt hus med ytterväggar av torv, lagda mot en stomme av
björkstammar. Denna stomme vilar på fyra hörnstolpar, nedsatta i
marken och vid sina övre ändar i brösthöjd förbundna medelst en
1 N. Keyland, Skansens nya lappkåta, Fataburen 1908.
2 H. Reusch, Folk og natur i Finmarken, sid. 37 o. f., Kristiania 1895.
3 K. Nielsen, Spörsmaalet om den lappiske torvgammes oprindelse, Journal de
la société finno-ougrienne XXXIII, 7.
4 H. Reusch, o. a. a. sid. 37, fig. på sid. 38.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
