Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
206 ERNST KLEIN.
att gammen ursprungligen är uppkommen ur ett norskt »stavhus»,
varmed han ej synes mena en verklig stavkonstruktion utan en
primitiv konstruktion av »retvinklede rammer, fyldte med r0rbunter,
kvister, smaa stokker, k!0vede, tynde traer (skilter), fletvserk»; sin
släktskap med kåtorna har den fått genom kontamination med ur
tältet utvecklade, icke-norska husformer. Även Hansen lägger största
vikt vid kåtans »kupolform» och kan därför ej se något samband
mellan »baeljek»-konstraktionen och stolp-sparr-huset. Antager man
däremot, att de krökta baeljek endast äro en förenklad och förkrympt
form av spärrar och stolpar, sammanslagna till ett, blir det alldeles
onödigt att göra hela denna artskillnad mellan gamme och kåta
Man kan i stället antaga en enda, gemensam utgångspunkt för båda.
Det gäller då att söka påvisa, icke blott att ett hypotetiskt
ur-nordiskt »stavhus» kan på logiska och språkliga grunder antagas,
utan även att en dylik byggnadsform av gammalt verkligen funnits
på nordiskt område och därifrån kunnat upptagas av lapparna. Innan
vi övergå härtill, måste vi endast i korthet beröra ytterligare ett
argument för baeljekkonstruktionens lapska ursprung, som Nielsen
framdragit, nämligen det av denna konstruktion utmärkta
byggnadsslagets lapska namn.
En punkt, som Nielsen lägger mycken vikt på, är, att gammen
på många håll såväl som tältkåtan bär det lapska namnet goatte.
Så är även fallet med torvkåtorna hos svenska lappar, t. ex. hos
Frostvikslapparna, där den heter darve goatte och hos
Gellivareiap-parna, där den helt enkelt heter koate, med särskilt angivande av
ändamålet, t. ex. ärrom-koate (bostadskåtan), gaitsa-Jcoate (getkåtan)
o. s. v. Denna beteckning är, säger Nielsen, rent lapsk och stöder
sålunda antagandet, att hela byggnadsskicket har samma ursprung.
Vi komma här in på ett område, där en icke språkman
naturligtvis endast har rätt att framkasta förmodanden, men där
förhållandena likväl synas ligga så till, att det fenno-ugriska ursprunget
hos det lapska ordet goatte åtminstone icke med säkerhet torde kunna
begagnas såsom bevis i det här berörda avseendet. Det lapska
ordets närmaste släkting är det finska kota, vilket i nuvarande
finskt språkbruk väl huvudsakligast betecknar hem i allmänhet, men
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
