Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
208 ERNST KLEIN.
märksamheten på likheten. i benämningen såväl som i utförandet
mellan de tyska, kägelformiga, halvt underjordiska hyddor, som
ännu existera i Harz och Taunus under namn av köte och de
kägel-formiga hyddor, som i Albanien kallas kacor; samma namn, säger
han, förekommer även på primitva sten hyddor i Serbien i formen
Jcacara. Den i kantonen Wallis förrkommande beteckningen katsayr
för hemlighus hänför han till stammen casa liksom det rumäniska
ordet casicioara, som betyder litet hus. Huruvida det
gammalbulgariska Jcotici hör till samma grupp som de serbiska och albanska
orden eller till casa-gruppen (om denna är en självständig grupp)
eller om ordet möjligen är ett arv från bulgarernas gamla, nu
förlorade, icke slaviska språk är något, som endast lingvisterna kunna
svara på.
För min del har jag med denna uppräkning endast velat påpeka, att
ord med stammen kot eller liknande, förekomma inom åtskilliga
indoeuropeiska språkområden och att framför allt beteckningar av små hus
med kot är så utbredd och så gamla inom germanskt område, från
England till Sverige, från Tyskland till Island, att det är svårt att
föreställa sig, att det här är fråga om något lån från de fenno-ugriska
folken. Följaktligen kan icke heller, så vitt jag förstår, med full
säkerhet avgöras, huruvida icke möjligen lapparnas goatte likaväl kan vara
ett lån från det fornnordiska ~kot som från det finska kota.
Det har f. ö. av flera författare påpekats, att ordet gamme är
en gammalnorsk term, som inlånats till lapskan. I synnerligen stor
utsträckning har även den invändigt med stolpar och sparrverk
stödda torvhydda, som betecknats med detta namn, så gott som ända
in i våra dagar i Nord-Norge begagnats av rent norsk befolkning icke
blott till stall och andra ekonomibyggnader, utan även såsom
bostäder. Härom säger J. Qvigstad: »Ogsaa nordmsendene i Finmarken
bodde i aeldre tid almindelig i gammer av treeverk med jordiler om.»1
Qvigstad lämnar till denna sats en hel förteckning på äldre och
nyare, delvis mycket svåråtkomlig litteratur rörande norrmännens
begagnande av gammen, vilken, i den mån det varit mig möjligt att
o
1 J. Qvigstad, Den kvsenske indvandring til Nord-Norge, Tromsö Museums
Ars-häfte, 43 (1920) n:r l, sid. 26.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
