Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
220 ERNST KLEIN.
Jag anser därför, att stolpkonstruktionen fått sin speciella karaktär
av fritt inom väggarna stående takstöd på grund av den dubbla
uppgiften att uppbära tyngden av sparrtaket och att bära ramen kring
den mitt i taket anbragta rököppningen, vilken haft en mer eller
mindre avlång form och därför kunnat erfordra ett större eller
mindre antal stödstolpar.
Det är i ett dylikt primitivt stolphus med central rököppning,
t. ex. ett av typen från Reykhölar på Island, som jag anser
utgångspunkten ligga till vad som under tilltagande virkesbrist och allt
strängare klimat med den norska bosättningen utmed nordvästkusten
och nordkusten lett fram till gammernas alltmera i jorden nedkrupna
krokiga och oansenliga former. Från dessa former ha enligt min
mening hela den serie av mer och mer primitiviserade torvkåtor
uppstått, vilken slutligen i sin såväl till ytterlighet förenklade som
samtidigt på sitt sätt ändamålsenligaste och elegantaste form gett
upphov till den lapska tältkåtan.
Huru ha då lapparna bott, innan de fått baeljekkonstruktionen?
För lösningen av detta problem, som ännu i stort sett är outrett,
skola endast några försökshypoteser framställas, vilka måhända kunna
leda i rätt riktning.
Lapparna ha visat sig vara i stånd att låna hus även på annat
håll än vid norska kusten. I ryska lappmarken bo de ofta i
timmerstugor av finsk-rysk typ. Inom skogrikare områden i de svenska
och finska lappmarkerna bebo de pyramidformiga timmerkåtor av
resta stockar inom en fotram av hopknutat virke, en byggnadstyp
som visserligen i enstaka fall synes hava lånat drag från
baeljekkonstruktionen, men som i sin vidast spridda, ända bort i Sibirien
förekommande form är av ett alldeles eget slag och synes tillhöra
de nordöstliga skogsfolken, ovisst vilket speciellt.
o
Ät samma håll, åt de stora vidderna i nordost, pekar också en
annan lapsk byggnadsform, det enkla, hopresta, av raka stänger
bildade, med duk, tidigare med näver täckta tältet. Denna
ojämförligt enklare hydda brukas ännu under namn av »lavvo» mera
tillfälligtvis vid flyttningar av ren väktare på fjällen o. s. v. Ossian
Elgström har fäst uppmärksamheten vid, att denna lavvo bör anses
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
