Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
144
EMELIE VON WALTERSTORFF.
Fig. 1. Grennevævstol från Lyngens sn, Senjens o. Tromsö fgd., Tromsö amt, Norge.
Nord. Mus. 149,884.
av Nordiska muséet.1 Ranorna voro: en grene teltduk i natursvart och
vitt, och en kjörergrene i rött, vitt. grått och svart (fig. 3).
Vävstolen liknar i det stora hela opstadgognen sådan man kän-
1 Förvärvet skedde genom välvillig medverkan av Sognpræst Peter Astrup i
Lyngseidet, numera Provst i Bergen, som även godhetsfullt upptecknat vävredskapens och
dess delars lapska och finska namn. - Utan att våga yttra någon åsikt om
ursprunget till orden rana och grene vill jag nämna följande. I sitt arbete Nordische
Lehnwörter im Lappischen, Kra 1893, sid. 252, upptar J. K. Qvigstad radno, ranno, rano,
krano, grano m. fl., norska grenja, gren, svenska dialekter kran, rana, finska raanu.
grovt ylletäcke. J. Fritzner, Ordbog over det gamle norske sprog, Kra 1867, citerar
Dipl. Norv. 255: Syrkot rautt med greinarklæði foðrat och tillägger »Grene kaldes
i Finmarken et slags Tæppe eller Dækken». Hj. Falk, Altwestnordischce Kleiderkunde,
Kra 1919, sid. 55, not l, förnekar sambandet mellan greinarklædi och »nno. grein,
bi-form till grenja, grovt ylletäcke», och jämför det förra med gfr. graine (m. fl.) med
bet. kermesfärg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
