Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
210 LITTERATUR.
Först med 1600-talet - då staden otvivelaktigt icke så litet gått tillbaka
i betydenhet - blir urkundsmaterialet rikt. Stadens urkundsserier synas
från och med denna tid vara bevarade i stadens arkiv. I olikhet med vad
som vanligen är fallet har man emellertid i Nyköping haft tillgång till en
person, som haft tid och tillfälle att ägna sin arbetskraft åt att göra sig
förtrogen rned stadens arkivaliska skatter och att ur dem söka få fram
skilda sidor av stadens historia. De ledande männen inom stadens
Fabriks- och hantverksförening och dess Handelssocietet ha lyckligtvis även
haft sinne för sin. stads forntid och intresse för dess utforskande, så att
de satt redaktör A. E. Falck i tillfälle att utföra ett sådant bådo ur
lokal-historisk och allmän svensk historisk synpunkt tacknämligt arbete.
Hans båda böcker bilda en rik källa till kunskap örn stadens
topografi, lokal- och personhistoria. Som författaren själv framhåller, äro*
källorna för vissa perioder och för vissa uppgifter, t. ex. om skråämbetena,
mycket ojämna. Vad dessa senare beträffar, är det emellertid intressant
att se, huru skråväsendet utformats på något avstånd från det
byråkratiska centrum, soin existerade i huvudstaden. Det ges exempelvis
ämbeten, som tagit sig den praktiska friheten att icke fordra mästerprov av
sina mästare, särskilt icke av sådana, som bo i andra städer, enär det
skulle bli för dyrt för dem att fara till Nyköping och vistas där den
tid, som borde åtgå till utförande av ett mästerprov under
skådemästar-nes uppsikt.
I andra ämbeten underlåter man att betala avgifter till lådan under
långa perioder, och med sammanträden är man ej heller så nogräknad, det
kan dröja mer än året mellan mötesdagarna. Likaså finner nian, att i
fall, då antalet i staden bosatta mästare inom ett ämbete ej uppgår till det
föreskrivna, magistratens representanter sammanträda med ett från andra
yrken kompletterat ämbete.
Handelsmännens sammanslutningar, Handelssocieteterna, ha en med
de egentliga hantverksämbetena analog organisation. Liksom vissa
hantverksämbeten, som ansågo sig förnämliga, under 1700-talet ändrade sitt
officiella namn till societet, t. ex. i Stockholm sockerbagarsocieteten och
bryggarsocieteten, har tydligen någon gång handelsmännens »samhälle» i
Nyköping skaffat sig den nymodiga benämningen societet. Det första
bevarade protokollet från Nyköping är visserligen från 1794, men att av
en sådan tillfällighet som ett bevarat protokoll - såsom i skriften om
Nyköpings Handelssocietet - draga någon slutsats om själva ämbetets
ålder, torde vara förhastat. Handelsståndet måste i en köpstad höra till de
äldsta korporationerna på platsen. Nyköpings handelssocietets -. eller
vad dess föregångare kan ha benämnts - arkivmaterial från tidigare år än
1794 får emellertid sorgligt nog tydligen anses vara förlorat.
I Falcks båda böcker finnes jämväl en del intressanta uppgifter från
brytningsåren under 1800-talets mitt inom det svenska näringslivet.
Recensenten vill endast understryka detta och därjämte rikta en vänlig
anhållan till arkiv- och museumsföreståndare att - medan ännu tider är .-
i de olika städerna söka samla resterna efter de föreningar under olika
namn, som skapades med anledning av 1846 års näringsförordning. Deras
protokoll, räkenskaper och artcfakter lia liksom skråämbetenas mycket
ofta hamnat hos enskilda personer - vanligen sådana, sorri vid föreningens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
