Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GUSTAF UPMARK D. Y. 3
av en institutions liv. sa ägde han en annan, kanske minst lika viktig
chefsegenskap: den att genom förtroende stimulera sina medhjälpare
till att göra sitt bästa. För oss. som under åratal arbetat i daglig
kontakt med honom, är det en glädje alt minnas denna tid av lugnt
och harmoniskt arbete under hans egid. Vi sakna honom både som
chef. arbetskamrat och människa.»
Beträffande Upmarks examina och biografiska data. hans
befordran på ämbetsmannabanan vet första bästa svenska encyklopedi (dier
personhistoriska uppslagsbok att ge besked. Vare här emellertid i
.största korthet erinrat om följande: (lustaf Herman Fabian Upmark
föddes i Stockholm den 13 mars 1875, blev student 1894. fil. kand.
1897. fil. lic. 1901 och fil. d:r 1912. Aren 1898- 1902 tjänstgjorde
han såsom amanuens vid Nationalmuseum, där hans fader, den kände
konst- och kulturforskaren Gustaf Upmark, d. ä. (död 1902) var
intendent. Sistnämnda år blev han amanuens vid Nordiska museet, år
1900 intendent (föreståndare för avdelningen för de högre stånden),
och år 1913 valdes han till museets styresman efter d:r B. Salin,
vilken då lämnade1 museet för att tillträda riksantikvariebefattningen
vid Statens historiska museum. Vid sidan härom tjänstgjorde
Upmark sedan år 1903 såsom överlärare i konsthistoria vid Tekniska
skolan och sedan år 1900 såsom sekreterare och redaktör i Samfundet
S :t Erik. Upmark avled i den nya styresmannabostaden på Skansen
den 3 oktober 1928 och jordfästes i den under hans inseende ditflyttade
Seglora kyrka. Hans stoft vilar i familjegriften å Västerhaninge
kyrkogård i Södermanland.
Beträffande Gustaf Upmarks omfattande kultur- och
konsthistoriska samt museala författarskap hänvisas till här följande
bibliografi, l den rad av värderika uppsatser och avhandlingar, som där
förtecknats, resa sig två monumentalt över sin omgivning, nämligen
hans stora verk Möbler i avdelninf/cn för de höt/re strhidcti
(1912-1913) och Guld- och silversmeder i Srerif/e 7;320- 1810 (192:>), vilka
skola bevara hans namn till en sen eftervärld. Det var hans dröm
att få bearbeta dessa bägge av både fackmän och allmänhet livligt
eftersökta och värderade praktverk till ännu större fullständighet och
fullkomning i nya upplagor, men döden korsade hans planer. Även i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
