Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
24 LOUISE HAGBERG.
Att törn buskens blommor ha en så härlig doft säges bero därpå,
att Jungfru Maria brukade på den torka Jesubarnets kläder. Men
bären skall man akta sig för, ty den får löss som äter dem.l Den
doftande, blommande hagtornen har magisk kraft. Har man råkat ut
för något sjukdomsbringande trolltyg, är det, enligt skånsk folktro,
bra att1 röka med fyra på midsommaraftonen korsvis plockade
hag-tornskvistar.2 I hagtornsträd kunde även sjukdomar sättas bort,
eller ock i pilar, blott man täppte hålet med en hagtornstagg, satte
den i kors med en kniv och strök nio gånger fram och åter över
det onda, varefter pinnen brändes upp. och kniven stacks i en
springa i väggen, där den skulle sitta i tre dygn (Sörml.)3 Hade
man ont någonstans i kroppen, har man i Sörmland brukat att »veva
ur sig» det och fästa det i taggiga buskar, nyponbuskar eller andra.4
Hagtornens rot säges även kunna användas till föryngring av gamla
träd.5
När det gällt att skydda kreaturen mot allehanda ont
inflytande ha även torn växter mycket tagits i anspråk. För att intet ont
skulle drabba djuren har man i Uppland brakat hänga endera
hag-tornskvistar eller stärkebär, striksbär (slån) i stalltaket och lägga
hagtorn och kvicksilver i krubborna. När de i en bondgård en
julkväll skulle ge hästarna foder, sågo de en gul groda hoppa ut i
snön. Det var allt något som ej var bra, som gav sig i väg.0 l
Böhmen drives boskapen, när de slappes ut på bete över törne, och hos
slaviska folk har man till skydd mot häxor brukat anbringa några
tistelgrenar eller ock slå in en spik i stalldörren.7
Vid förfrågningar förra året angående dylika seder fick
författaren nerifrån Skåne mottaga ett meddelande angående en art av
hagtorn, »Kristi kors», vars grenar växa så, att de nästan bilda ett
1 E. Monseur: Le Folklore Wallon. Bruxelles 1862, s. 30.
2 Ave: Växtriket. Ord och bild 1896, s. 15.
3 Nord. Museets arkiv. Anna Arwidsson.
4 Nord. Museets arkiv. K. Eriksson.
5 Den afslöjade Naturen, dess Sympathie och Magnetism. Övers, av H. v.
Ger-stenberg. Gefle 1855, s. 54.
6 Nord. Museets arkiv, Anna Arwidsson.
7 Krauss: anf. arb., s. 39, 40.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
