Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VARDAGSLIVET PÅ TRESTENA PÅ ISGO-TALKT. 100
u ing medförde en så självständig och mäktig ställning, att han lält
blev som en kung i ett små rike. han blev starkt klassavsöndrad och
icke så litet fördomsfull, men då, den svenske godsägaren i regeln
tilllika var eller varit vanligast militär – tjänsteman, så satte detta
förhållande sin prägel på godsägaren, ej mindre än hans feodala
ställning i förhållande till sin underlydande personal. Godsägaren var
tillika ofta adelsman och som sådan bärare av en tradition med ansvar.
Den svenske adelsmannen var en utpräglad patriot och i regel därtill
gärna rojalist.
Under 1800-talet var det två olika strömningar, som gåvo sina
olika karaktärer åt de politiskt tänkande. De liberala önskade, att i
grund socialt omdana samhället. De hyllade personlighetsidén och
ville borttaga det gamla klassystemet; privilegier och undan
tagslagar ville de avskaffa. De trodde att en starkare utveckling och högre
bildning skulle vinnas genom reformer. De trodde vidare, att
nationalism i den politiska samlevnaden skulle befordra frid och endräkt.
De konservativa åter ställde sig i opposition emot hela det liberala
programmet. Härvid begingo de det stora felet, att aldrig på allvar
upptaga frågan om vissa reformer i samhället. Under 1840-, 50- och
()0-talen koncentrerade sig striden mellan liberalism och
konservatism väsentligast kring representationsväsendet, tullväsendet och
i lagra andra lagfrågor såsom religionsfrihet, bankväsendet in. m.
På Trestena skulle säkerligen en opartisk granskare hava funnit,
att det i socialt hänseende rådde ett jämförelsevis gott förhållande.
Några fattiga eller förtryckta funnos icke. Mellan alla de olika
sociala lager, som funnos på godset, rådde ett hjärtligt förhållande. De
äldre hade generation efter generation stått vid varandra sida och
känt varandra icke blott individuellt, utan även släktkollektivt.
Godsets barn och ungdom hade umgåtts och lekt med varandra
under ganska fria former. Hur såg det icke ut på Store damms is
en vacker månljus vinterafton? Där funnos då församlade all
ungdomen lekande med varandra och likaså sommartid på de plana,
igenvuxna åkrarna i Rävåsa, där de lövskogsklädda åsarna löpte fram.
Hur trevligt hade icke även ungdomen där? Där omväxlades mellan
att leka änkeleken och excercera med gärdsgårdsstörar, alldeles på
. /.\<it. n b n r e n / 9 ’2 It
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
