Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LITTERATUR 217
ligt sätt vidmakthållit sina traditioner i en helt annan omfattning än
vi äro vana vid i Sverige och som utbildat sina sedvänjor och
högtidsbruk till efter våra begrepp nästan överrika former. Även det enkla
vardagsarbetet kommer dock till full rätt i dessa bilder. Texterna skildra
liv och förhållanden i en hurtig, rapp ton» som förenar saklighet och
folklighet på ett sätt, som särskilt synes vara utmärkande för Schweiz.
Det finnes bilder och skildringar i detta verk, som ingen kan bli
likgiltig inför och så många intressanta eller lustiga drag hos den
egenartade folkblandiiing, som bebor detta land och ett sådant
sammantvin-nande av gammalt och nytt, att landet framstår som en guldgruva både
för folkpsykologen och kulturhistorikern. Bilderna från tingen, som ännu
avhållas under bar himmel i Appenzell och Glarus, äro sådana
monumentala uppenbarelser, som man har svårt att glömma. Alla bilder äro
utförda i ypperligaste djuptryck, i vilken teknik schweizarna äro mästare.
Fotografierna äro också utmärkta. I vad mån vissa av de skildrade
folkfesterna i en eller annan detalj äro arrangerade eller kanske uppehållna
och utvecklade under påverkan av turistlivets krav är icke lätt att
alltid avgöra. Såvitt jag kunnat finna, bär det mesta dock äkthetsprägel,
och verket är med sina väl valda bilder, sitt fulländade utförande och
sina utmärkta skildringar i ord en hyllning till Schweiz, vartill varje
läsare med glädje sluter sig.
Sigurd Erixon.
Nordiskt folkminne. Studier tillägnade C. W. von Sydow 21i/i2 1928,
Stockholm 1928. 255 sid. 4:o.
Boktiteln Nordiskt folkminne syftar till ett vidare och språkligt
riktigare bruk av ordet folkminne än som nu på de flesta håll är gängse.
Utgivarna ha sannolikt ansett det så mycket lämpligare att här
demonstrera denna sin uppfattning, som boken är tillägnad en av de mest
vidsynta vetenskapsmännen på detta område, en man som aldrig medvetet
sökt kväva någon viss sida av folkminnesforskningen för att skaffa ett
annat särskilt älskat och omhuldat gebit större pondus och möjligheter.
Så mycket underligare ter det sig, ,att en av medarbetarna i festskriften,
arkivarien i Dansk folkemindesamling, Hans Ellekilde, slutar sitt eljest
värdefulla och intresseväckande bidrag med några allmänna reflexioner,
som äro ägnade att låta denna tolerans fördunklas och inge läsaren en
oriktig föreställning om folkminnesforskningens allmänna läge i vårt
land:
»Gid Din Opfattelse maa sejre i hele sin Selvfolgelighed, ät et svensk
Folkesagn, et svensk Folkea^ventyr er ligesaa nationalt svensk som en
Kubbstol og en , Leksanddragt, og gid det maa gaa rigtig öp for den
svenske Almenhed, ät det lige saa vel er en Hsevdelse af Svenskheden ät
studere og udforske svensk Folkedigtning og Folketro, som ät studere
’all-mogeföremår. Gid det maa blive erkendt av Dine Landsmsend, ät Dit
utrsettelige Arbe j de lige saa vel som JSTor diska Museets beundringsvserdige
Storvserk er en Hseder og en /Ere for det stolte og herlige Land, hvis
trofaste S0n Du er.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
