Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Samuel Hoffmeister, en hittills förbisedd Sergelelev. Av Thure Nyman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
12 THURE NYMAN
privat förmögenhet och en robust hänsynlöshet, som ingen av de äldre
Sergeleleverna tycks ha ägt.
Minst av allt var Hoffmeister någon kraftnatur i stil med de
sistnämnda. De sparsamt flytande källorna till kunskap om hans liv
ge oss knappast något grepp om hans karaktär, men några bevarade
teckningar i ett känsligt och finhyllt manér låta oss ana ett vekt och
sensibelt väsen, mera besläktat med rokokons lynne än med den
inbrytande nyklassicismens.
I Stockholm torde han ha funnit konkurrensen med Sergel och
de andra mer eller mindre habila porträttörerna av facket alltför hård,
och det är sannolikt, att han redan i slutet av 1780-talet begivit sig
ut i landsorten för att söka sitt uppehälle. Under hela sitt
återstående liv tycks han ha fört en ganska ambulerande tillvaro. Då och
då dyker han, som vi skola se, på nytt upp i huvudstaden, men
riktigt rotfast tyckes han aldrig ha blivit vare sig där eller
annorstädes. Än är han på besök hos sin vän Hebbe på Östanå, där han skär
ut ett porträtthuvud direkt i en väggplanka, än möta vi honom på
bruken i Västmanland, än i hemtrakterna. Åtskilliga av de
gipsmedaljonger som ännu finnas i behåll på herrgårdarna i Småland och
annorstädes och som nu gå under Sergels namn, torde i själva verket
lia Hoffmeister till upphovsman.
Helt och hållet i lärarens stil går också det äldsta kända provet
på hans porträttskulptur, en. gipsmedaljong av skeppsbyggmästaren
Gilbert Sheldon från 1788. Reliefen är hög och utförandet
realistiskt. Med sin kraftiga näsa, sin brutala mun och sin fasta blick
under buskiga bryn står mannen levande och karaktärsfull för oss.
Friare i förhållande till de Sergelska förebilderna gestaltar
Hoffmeister sina porträtt under det följande årtiondet, som är det
lyckligaste för hans konst, och varunder flertalet av hans bevarade
verk torde ha kommit till. Reliefen blir oftast något lägre, och han
förser stundom bilderna med emblem och deviser på latin, såsom i
porträttet av Franklin o. a.
Men någon det stora formatets man var inte Hoffmeister. Han
kommer bäst till sin rätt i småbilder, där finessen i detaljerna be-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
