Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Dräktalmanacka för Floda socken i Dalarna under adertonhundratalets senare hälft. Av Albert Alm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DRÄKTALMANACKA I FLODA 109
Hucklä, en »hatt» av helvitt, vanligen slätt men även blommigt
linnetyg, och
Vitt klä’e, av fint, slätt, fyrkantigt linnetyg.
. Dessa tvenne huvudkläden användes vid första nattvardsgången,
hucklet närmast huvudet och kläet där ovanom. Båda voro stärkta.
Det vita kläet användes, enligt en uppgift i en Flodabeskrivning,
förr i världen icke endast av konfirmander vid första nattvardsgången
utan alltid vid nattvardsgång och överhuvud taget då man var
svartklädd. Det motsvarade således »vår» tids hårbandsnäsduk. Det
offrades emellertid för den alltmer framträdande kärleken till
färger, och även för konfirmanderna kom den ur bruk i början av
1870-talet.
Näsdukar. Dessa huvuddukar voro under den ifrågavarande tiden
kanske mer än något annat klädesplagg ägnade att markera dagens
betydelse. De voro av bomull, vävda i rutigt mönster, och hade
ursprungligen köpts från Falun, varför de till en början kallades
Falu-näsdukar. Sedermera hemvävdes de i Floda, först av Såg Anna i
Björbo, senare av Hjortens Maria i Holsåker. Så särdeles gamla i
Flodadräkten ha de säkerligen icke varit, och deras föregångare som
huvudduk till kyrkbruk torde ha varit av mycket mindre omväxlande
karaktär.
De finaste kallades rödrutiga näsdukar och omfattade till en
början endast en enda sort, som då endast kallades rödnäsduk.
Sedermera uppträdde en ljusare och vackrare som konkurrent, varvid
rödnäs-duken erhöll namnet rödnäsduk med kedjevarv och den nya, som
saknade kedjevarv, namnet ljusblåröd näsduk, vilken senare så småningom
utträngde den förra. I vår »almanacka» försätta vi oss emellertid
tillbaka till den tid, då detta ännu icke lyckats.
Första rangens helgdagar firades således med rödnäsduk med
kedjevarv och andra rangens med ljusblåröd. Senare i tiden användes
ljusblåröd på båda dagarna.
Till dessa tvenne näsdukar .- men ej till andra - hörde det röda
hårbandet, nära 11A tum brett och ungefär 8 alnar långt, köpt helrött
ylleband, som virades flera varv om huvudet och ett par varv över
pannan och som, på de ogifta, skulle nedfalla i en »vivsa». bestående
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
