Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den korta herkuln eller handrocken. Av Nils Lithberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
168
NILS LITHBERG
att den korta herkuln verkligen varit i användning i Nordens
forntid. Ett påvisande därav är också möjligt. Bland de för
den nordiska folklivs forskningen så betydelsefulla fynden i Ose-
bergsskeppet finnas två föremål, fig. 39, 40,1
vilka svårligen kunnat haft annan användning
än den av rockstavar. De hittades i en ekkista.
som stod i gravkammaren på babords sida och
som bl. a. innehöll en fullständig slända och en
sländtrissa. De beskrivas av Sigurd Grieg på
följande sätt: »Nr. 152 (fig. 39), större
träredskap, antagligen ett spånadsredskap.
Föremålet är utskuret ur ett stycke bokträ,
väsentligen av smal, cylindrisk form, dess hela längd
är 38.5 cm. Den övre tjockare delen är ihålig,
2 X 3.3 cm. i genomskärning, men helt säkert
flatklämd. Omkr. 7.2 cm. från ändan övergår
den i en utskuren knopp, 4 cm. i genomskärning
och 2.2 cm. i höjd. Härefter smalnar föremålet
mot ändan på en sträcka av 27.7 cm. och här
är det försett med en liten tvärknopp.» .– »Ett
annat träredskap (fig. 40), som i huvudsak
liknar det förra. Det består av en i det närmaste
cylindrisk pinne av bok, som är 34.2 cm. lång:
I ena ändan befinner sig en fyrkantig knopp
och 10.5 cm. nedanför denna återigen en
fyrkantig knopp, varefter den smalnar jämnt till
den andra ändan, som består av en mångkantig
knopp, som slutar i en spets–––– Enligt
meddelande av G. E. Heiberg brukade man
förutom själva handtenen också en lång pinne, på
vilken ullen uppfästes. För att taga av ullen av denna långa pinne
brukades små prylar av ben med hål i övre ändan eller nålar av trä
med ett hål eller en fyrsidig platta i övre ändan.2 De två här be-
Fig. 39-40.
Fig. 39. Handrock från
Osebergsskeppet, 800-talet.
Osebergfundet II, fig. 109.
- Fig. 40. Handrock från
Osebergsskeppet, 800-talet.
Osebergfundet II, fig. 110.
1 Osebergfundet, II, Oslo 1928, fig. 109-110, sid. 182.
2 Möjligen avses härmed de s. k. rockstickorna. Dessa ha emellertid icke,
åtminstone icke hos oss, haft en sådan användning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
