Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om brunnar. Av Sigurd Erixon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM BRUNNAR 185
ning till en djup brunn. På samma sätt har den svenska allmogen in
i sen tid begagnat samma metod och den förekommer även vid
herrgårdar och bruk, såsom här avbildade brunn i parken vid Svanå i
Västmanland visar, fig. 10. Kärlet är 120 cm. i diam. och 150 cm. djupt.
Exempel på tunnholkar i källor eller brunnar hos bönder känner jag
från t. ex. Uppland, Närke, Västmanland, Värmland och Dalsland
ja sporadiskt i Småland, Sörmland, Ångermanland och Gotland.
Märkligt nog kan det visas, att romarna i sina läger i Tyskland stundom
också begagnat uttjänade vinfat, som de nedsatt till brunnsholkar1.
Av ännu större betydelse är emellertid den form, som består av
en urholkad trä stam som skoning eller holk.
Vid en ombyggnad av hälsokällan i St. Moritz i Engadin i
Schweiz påträffades en källomfattning, som efter fynden att döma bör
dateras till bronsåldern2. Här funnos två runda brunnsholkar, av
urholkade lärkträstammar, något vidare nedtill än upptill. De voro
kringbyggda av två fyrkantiga kar, det inre av hoplaxade plankor, det
yttre i knuttimring. Mellanrummet var utfyllt med lera. Besläktat
härmed är kanske det fynd - också från bronsåldern - som gjorts
vid Panighina vid Bertinora i italienska provinsen Forli. Vattnet
måste här ha sprutat upp ur ett brett trärör, vilket hölls upprätt av om
hjulekrar erinrande pinnar, utåt fästa i en krets av vertikala pålar3.
I byn Budsene på östra M0n har man påträffat en brunnsholk
urholkad av en alstam. Den härrör från bronsålderns äldre del4. Av
liknande slag och ålder är en annan dylik holk från Kirkes0by i
Odense Amt5. En tredje dylik holk härrör från Vrejlev i nordligaste
Jylland6. Även många medeltidsholkar av detta slag äro påträffade
i Danmark. En som tillhört Dansk folkemuseum men blivit förstörd,
är av bok. Den daterades till 1300-talets mitt och härrörde från Stege
på M0n7. Museet i Kolding har flera holkbrunnar i behåll8. De torde
1 Pr^hist. Zeitschrift II: 1910, sid. 95 och III 1911, sid. 366.
2 J. Heierlie: Die bronzezeitliche Quellfassung von St. Moritz i Anzeiger fiir
schweizerische Altertumskunde 1907, sid. 265 ff.
3 L. Pigorini: Uso delle aque salutari nell’ etä del bronzo. i Bull. d.
paletnolo-gia italiana XXXIV nr 9-12, 1908.
4 C. A. Nordman: Offerbrunnen från Budsene, Aarb0ger for Nord. Oldk. og Hist.
1920 3:e Recke 10 Band, sid. 64 ff.
5 Nordman, a. a., sid. 79. e Medd. av H. Zangenberg, Lyngby.
7 Hugo Matthiessen: Det middelalderige Kolding, i Vejle Amts Aarbtfger, l
Halv-bind 1929, sid. 33-35.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
