Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om brunnar. Av Sigurd Erixon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM BRUNNAR
187
Fig. 11. Brunnsskoning av en urholkad ekstam. Västerås. Foto Västmanlands
fornminnesförening.
Smedjegatan och Vasagatan påträffades en urholkad ekstam, som
troligen varit en brunn, och så djupt under gatunivån, att den med
säkerhet är medeltida1, fig. 11. Jag känner endast få belägg på dylika
brunnsholkar i Sverige från nyare tid. På Värmlands Näs ha de
dock funnits och i Västersjömossen i Regna sn i Östergötland
existerar ännu en »holk». Detta ord är ganska vanligt som
benämning på enklare brunnar med rund eller fyrkantig träskoning,
så åtminstone i Götaland. Sannolikt är det väl egentligen
endast inom ekens utbredningsområde, som denna brunnsskoning
haft större frekvens. Emellertid är den också ganska vanlig i
Ryssland2 liksom i Japan3. En, om ock ganska avlägsen motsvarighet,
1 Medd. av hr Nils Nygren, Västerås.
2 Medd. av prof. Zelenin, Leningrad, i brev till förf.
3 O. Fritze, i Globus LXIII nr 13, sid. 206.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
