Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om brunnar. Av Sigurd Erixon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
198
SlGURD ERIXON
Fig. 22. Brunn med öskar. Gården Högen, Örmanäs, Örmevalla sn, Halland.
Foto byunders. 1918.
annan variant härav funnits i vilken bräderna äro spikade på
hörnstolparnas insida. I Bohuslän och i Ale härad i Västergötland har man
slutligen också begagnat fyrkantiga brunnsskoningar av plana
stenhällar.
Flertalet nu existerande brunnskar1 hos den svenska allmogen äro
låga och breda och bestå blott av en broläggning på en syllbädd. I
detta brokar är ett runt eller oftare fyrkantigt hål, vanligen med en
ram omkring. Brokaret är avsett att trampa på och att skydda
brunnen från vattnets återrinnande och ibland också för köld. De äldre
karen ha oftast varit högre, men dessa möter man numera mest i
degenererade och helt enkelt sammanspikade lådor. I Nordsverige2 äro
brunnskaren gärna högt upptimrade och bilda underlag, vartill ofta en
1 Benämningen brunnskar på den ovan jord befintliga överbyggnaden på en brunn
är belagd åtminstone sedan 1658 (Sv. Ak. ordbok). Redan 1589 omnämnes timrat
överbygg6 på en källa vid Liljestad i östra Östergötland. I Dalarna, Kedansiljan, heter
det i stället >sprund», tydligen ursprungligen hålet.
2 Höga timrade brunnskar över jord äro vanliga i både Finland och Ryssland,
ja möta ända nere i Bulgarien.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
