Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Litteratur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
236 LITTERATUR
ANDREA PALLADIO: Fyra böcker om arkitekturen. Inledande förord av
Martin Olsson, Stockholm 1928. 325 s. 4:o.
Det är nu ganska länge sedan Andrea Palladios klassiska
arkitekturverk såg dagen i svensk översättning. Att ett omnämnande av denna
mönstergilla edition kommer något sent, torde dock knappast betyda något:
ett verk, som blir översatt efter mer än 350 år, torde icke behöva betraktas
nr rent journalistiska synpunkter, så mycket mera som Palladios läror och
klassiska formvärld knappast ha någon större aktualitet för den utövande
.arkitekten just nu. Så mycket större betydelse ha de däremot för den
historiska forskningen. Allt sedan den klassicistiska byggnadskonsten vid
mitten av 1600-talet fått fast fot här i landet, har den i stor utsträckning
hämtat lärdom och inspiration hos Palladio. Hans inflytande är
naturligtvis mer eller mindre direkt och mer eller mindre märkbart, men det
torde, särskilt inom herrgårdsarkitekturen, vara påvisbart icke endast,
under slutet av 1600-talet och början av 1800-talet, utan även under den
mellanliggande perioden, och detta icke endast i den allmänna uppbyggnaden,
utan även i fråga om plangivning, platsval och byggnadsgruppering.
Den typografiskt synnerligen vårdade volymen har försetts med en
kortfattad och klargörande biografi av professor Martin Olsson.
Man kan slutligen icke undgå att framhålla förläggarens, Wahlström
& Widstrand, insats. Att i ett litet land som vårt utge ett bokverk av ett
sådant omfång och med en så begränsad publik, som detta givetvis måste
lia, tyder på ett stort intresse och en viss idealitet. Det är icke heller
första gången förlaget riktar vår bokmarknad med ett dyrbart och vackert
historiskt verk.
Gr. S.
HOLGER ROSMAN: Textilfabrikerna vid Barnängen, Stockholm 1929.
Vår icke alltför rikhaltiga industrihistoriska litteratur har med
Hol-.ger Rosmaiis bok Textilfabrikerna vid Barnängen fått ett ur både
kultur-och stockholmshistorisk synpunkt värdefullt och viktigt tillskott. Den
rent yttre anledningen till bokens utgivande är Stockholms
Bomullsspinneri- och Väveriaktiebolags sextioårsjubileum. Men utgivarna och
författaren ha glädjande nog låtit verket bliva något mera än en vanlig
jubileumsskrift. Man har icke stannat vid de senaste sextio åren, utan boken
skildrar på ett medryckande och fylligt sätt de många och växlingsrika
.skeden, som bolagets gamla industrianläggning, Barnängen, undergått.
I slutet av 1500-talet kom det område, som sedan kallats Barnängen,
i Danvikshospitalets ägo, och den användning det fick gav också namnet:
ett »barnhospital» synes nämligen lia blivit anlagt här. Ett århundrade
senare började emellertid denna del av Söder att tagas i anspråk för den
industri, som framför andra omhuldades av de maktägande,
textilindustrien. På Barnängstomterna anlade klädeshandlaren Jacob Gavelius
omkring 1690 ett vantmakeri, som sedan under olika ägare kom att bestå i
nära ett och ett halvt sekel. Man får följa företagets utveckling under
den förste ägarens och hans arvingars tid, då karolinernas kläde i stor
utsträckning vävdes på Barnängen, under 1700-talets växlande konjunktu-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
