Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i den gemensamma sågen, hur många dygn eller säckar han malt
i byns kvarn, vidare rörande vars och ens skyldighet eller tur
att vakta kreaturen, att ta emot fattiga främlingar eller sjuka,
att härbärgera skolmästaren, att gräva gravar, att hålla kyrkbåt,
att bygga på bröllopsstugan, att skjutsa prästen, att betala
tionde eller kronoskatt eller att hålla soldat och ge honom kost
och lön. Det var emellertid icke alltid som denna kontroll
skedde på detta sätt genom inskärning på långa stavar. Man
brukade också ett annat system med små klubbor eller pinnar,
fig. ii, som likt budkavlar sändes från gård till gård,
markerande vars och ens skyldighet att fullgöra någon av nyssnämnda
funktioner eller att t. ex. fara till sockenstämman och där
representera byn, att hålla hästar och körkarl för skjutsande av
resande, att laga och underhålla vägen, att gå ut med snöplogen
för att få undan snön på vägarna, att bära posten, att ringa i
kyrkklockorna vid kungliga dödsfall och begravningar eller att
gå ut på skallgång.
Sin viktigaste funktion har emellertid budkavlen haft som
sammankallningsinstrument, fig. 3. När åldermannen skulle kalla
till bystämma, kringsände han budkaveln från gård till gård
och då gällde det att skynda. Ibland angav dock en särskild liten
anteckning på en lapp när och var man skulle samlas. Själva
kaveln var enkel nog och skuren i trä. Intet är emellertid mera
representativt för de gamla byarna i Sverige än detta
kring-sändningsinstrument, som är känt ända sedan förhistorisk tid
och som aldrig dött ut, trots post och telegraf och radio.
Budkavlen är emellertid icke det enda om ock det äldsta
sam-mankallningsmedlet. Det är emellertid det i vårt land mest
utbredda. I Göta- och Svealand har man dock också haft andra.
I Sydsveriges byar har byahornets böl varit en karakteristisk
olåt, fig. 2. Byåldermannan har där haft ett stort, ofta prydligt
beslaget och med inristade namn sirat oxhorn, vari han blåst ute
på bygatan eller från en upphöjd plats i byn. Sådana horn äro
kända från våra byar alltifrån Skåne och Blekinge, där de varit
vanligast, ända upp i Öster- och Västergötland. Ännu mer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
