Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»FINGREN RINGAD, PIGAN TINGAD»
Ett bidrag till den släta vigselringens historia.
Av Arthur Nordén.
I mars år 1930 revs ett gammalt Stockholmshus i hörnet av
Kungstensgatan och Luntmakaregatan. Ett stycke förbrukat
1800-tal, som fraktades bort till någon soptipp i stadens
utkanter. Under huset funno arbetarna en sophög från en annan
rivnings- och byggperiod, då detta nu centrala Stockholmsparti
i sin tur låg bland stadsperiferiens sopbackar. Kulturen
förbrukar hastigt sina soptippar. Och i denna avstjälpningsplats
från 1600—1700-talen hittade man en slät guldring, med en
serie initialer. Ringen förde omedelbart tankarna till en modern
vigselring. Den inlöstes av Statens historiska museum och
överlämnades därefter till Nordiska museet.
Den lilla anspråkslösa ringen rullar upp ett stort perspektiv.
Den ger svar på frågan, när den släta guldringen, som nu i
Vignett. Fig. i. Bruden fästes med ring. Ur Olaus Magnus’ Historia om
de nordiska folken, 1555.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
