Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vandling av ornamentens rytm visa emellertid, att de äro gjorda
i ett annat tidsskede. Så exempelvis de små bladen, som växa
ut på ryggstyckets framsida, eller de bandartat i varandra flätade
stjälkarna eller stammarna med små blad på högra gaveln.
Dessa sistnämnda erinra särskilt starkt om den egenartade
nationellt norska ornamentik, som präglar en del av de
dekorativt rikaste stavkyrkoportalerna från 1200-talets förra hälft,
såsom exempelvis Flaa kyrkas i Hallingdalen.
Allt nordiskt material tycks emellertid visa mot samma håll.
Det är övergångsstilens ornamentik som börjat vinna insteg
på kyrkhärbret, och det är den västskandinaviska arten av dekor,
som varit inspirerande. Den märkliga, vackra byggnaden står
sålunda kvar som ett av de få minnesmärken i sin art, som
finnas i vårt land av den förfinade och rika senromanska
allmogekonsten. Den har djupa rötter i den konst som blomstrade
under en av det svenska väldets äldre storhetstider, och den
enkla ståt och kärva skönhet, som präglar byggnaden och alla
dess detaljer är ett vittnesbörd om kulturens höga nivå, om
den spontana skönhetskänsla och dekorativa formgivning, som
ständigt träder fram i vår svenska’ allmogekonsts genomandat
spänstiga former.
Fig. 11. Detalj av Hitterdalsbänkens
■ena gavel sida.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
