Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SKÅLARNAS MUSIK
Fig. 3. Brudens och brudgummens skål etc. Klintberg, Polskor och
högtidsstycken från Gotland, n:r 43 »rundarium».
I Skåne förekom samma sed på bondbröllopen. Sedan alla
hedersskålarna på en gång druckits, berättar Nicolovius, vände
sig värden, om han var vid skämtsamt lynne, till spelmännen
och sade »skål spelemän». Dessa besvarade artigheten med att
härma fanfarer på sina fioler. Detta kallade de rundarer.
Bland övriga i vårt land upptecknade brännvins- och
skänklåtar har jag ej kunnat återfinna melodien eller namnet. Genom
någon slags förväxling har den publicerats som steklåt från
Uppland, naturligtvis i förändrad form, fig. 4.
Sammanställningen av en allmogemelodis varianter kan,
om dessa äro talrika, ge en viss belysning av låtens utbredning,
typer och förändringar, men frågan om härkomsten kan sällan
lösas på detta sätt. I vissa fall kunna skillingtryckens
melodihänvisningar lämna värdefulla ursprungsuppgifter. En och
annan allmogemelodis förekomst i äldre notböcker eller
publikationer kan också klargöra låtens historia.
Tack vare en i Finspångsarkivet bevarad melodiuppteckning i
en notbok från slutet av 1600-talet blir det möjligt att fastställa
brudskålsmelodiens härkomst. Den har utvecklat sig ur en
rundamelodi, som Tobias Norlind omnämnt i Studier i svensk
folklore, fig. 5.
Melodiernas gemensamma drag äro tillräckligt tydliga för
att utpeka släktskapen dem emellan, och för övrigt ha runda-
29
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
