Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MÅRTEN SJÖBECK
seln har utgjort en av huvudbetingelserna för människans
existens, och denna näringsgren har tvingat henne att redan tidigt
beakta landskapets naturliga resurser med hänsyn till
växtligheten. Lövskog och naturliga beten ha ivrigt eftersökts och först
tagits i besittning. Sådana möjligheter ha förelegat på lerslätter, i
floddalar och utmed insjöstränder, där också den äldsta
bebyggelsen i vårt land slagit rot. Näringsfattiga moränområden,
av ålder bevuxna med övervägande barrskog, ha i allmänhet
koloniserats först under kristen tid, när människan genom
svedjebruk lärt sig att på gammal barrskogsmark frambringa
lövvegetation. Denna har eftersträvats för all fast bosättning.
Inom Sydsveriges urgamla centralbygder bär landskapet
övervägande lövträdsväxtlighet eller tydliga fragment av
sådan. Detta gäller icke blott Sydsveriges centrala och östliga
områden utan också västkustens numera huvudsakligen kala
trakter. T. o. m. i Bohusläns yttre skärgård, vilken under
de sista århundradena beskrivits som kal, talar floran
alltjämt och överallt ett mycket tydligt språk, som säger att
boskapsskötsel under förhistorisk tid och äldre medeltid
utgjort huvudnäringen, under det att fisket framstår såsom
underordnat och sekundärt i förhållande härtill. Fisket, som tidvis
varit mycket givande, har vid olika tillfällen givit upphov till
en stark rörelse i det yttre havsbandet. Det har varit gott att
lita till såsom binäring samt för fåtalet och under korta
tidsperioder även som huvudnäring, men man har aldrig vågat att på
denna näringsgren uteslutande och i stort grunda existensen.
Den norske arkeologen A. W. Brögger har fullt riktigt
understrukit detta.
Under förhistorisk tid har lövfångst betytt mera än höfångst
på med konst frambringad slåttermark. Lövtäkten är i
Skandinavien lika gammal som boskapsskötseln. Denna mycket
viktiga verksamhet har redan under forntiden framtvingat en
gallring och ett urval i de naturliga växtbestånden (jämför
författaren: Det äldre kulturlandskapet i Sydsverige. Svenska
skogsvårdsföreningens tidskrift, 1931, häfte 1). All sydsvensk löv-
60
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
