Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MÅRTEN SJÖBECK
fälld och nyttjades av byalaget gemensamt. Kalmus odlades i
Sydsverige i bydammen, och en art av pil (Salix purpurea),
vars böjliga kvistar i Skåne och Sydhalland i äldre tid användes
till fastbindning av takhalmen, planterades invid bytomtens
eller fägatornas hägnader. Det är alltjämt samfälligheten som
gör sig gällande. Praktiska men icke estetiska krav bestämde
detta. Detta bruk har senare — efter skiftena — överförts på
de i Sydhalland och Skåne i anslutning till utflyttningarna och
nyodlingarna upptagna märgelgravarna. Här finner man ofta
gagnträd och nyttigörter planterade utmed stränderna,
exempelvis den ovan nämnda pilarten. Det skulle behövas en
inventering av de sydskånska pilvallarnas kulturvegetationer medan
ännu möjligheter föreligga att utföra en sådan. Säkerligen
skulle en dylik undersökning ådagalägga, att många
kulturväxter för samfällt bruk med avsikt planterades där.
Hos allmogen har först sent de estetiska synpunkterna blivit
bestämmande, och när man hittills i välvilligt nit tillagt
allmogen sinne för de levande växternas skönhet såsom ett arv minst
lika gammalt som klosterväsendet i Norden, så är detta
överdrivet och felaktigt. Ännu vid 1800-talets början voro
krydd-hage, kålhage, humlehage, apelhage o. s. v. — företeelser som
möjligen införts med klosterväsendet — skilda ting, som lågo
var för sig fritt grupperade på gårdstomt eller byallmänning.
Man uppskattade deras praktiska syften, men de tänktes icke
sammanfogade till en enhet. Ännu vid 1700-talets mitt saknade
de c:a 25 gårdarna i Hilleshögs by på Västerslätt i Skåne
trädgårdar. Skifteskartan upptager endast kålhagar, en för varje
nummer i byn, oregelbundet utströdda på bygatan. De visa
fyrsidiga figurer, och den medföljande beskrivningen meddelar,
att de äro omgivna av jordvallar, i vilka man planterat pil. Det
är också betecknande, att gränserna för dessa anläggningar voro
liksom lövängens ursprungligen oregelbundna och ungefärliga.
Lövängens frihet går igen överallt, och känsla för ordning eller
symmetri i planläggning och form, som är trädgårdskonstens
kännetecken, förekom icke, fig. 10. I Halland har författaren
70
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
