Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LOUISE HAGBERG
tandvärk. Hon hade därvid fått föreskrift om att hon, utan
att varken öppna eller läsa detsamma, skulle på den nionde
dagen kasta papperet i eld eller rinnande vatten. Som hon
emellertid ej kunde lägga band på sin nyfikenhet öppnade hon
sedeln och fick då till sin förtrytelse läsa följande:
»Var du ey en skiden Soe
Da fik du vel i dine Teender roe.»
Härigenom fick hon veta, att hon hade försummat att hålla
sin mun ren, vilket var det bästa skyddsmedlet mot tandvärk.
Det var också allehanda andra slags sjukdomar som skrevos
bort. I Vallby i Uppland fanns en klok gumma, som kunde
konsten att skriva bort sjukdomar. Men det var längesedan hon
levde, ty den som berättat härom, skriver en meddelare till
Nordiska museet, var född år 1840 och hade hört talas därom av
sin mormor, som ju måste varit född på 1700-talet. Den
ovannämnda gumman brukade rita några kors och figurer på en
liten lapp av tjockt papper och så stryka sirap på den, varefter
den sjuke fick tugga sönder och svälja ned lappen, under det
att gumman läste några besvärjelser, som ingen kunde få reda
på. Och minst 150 år skall det vara, berättar vidare till Nordiska
museet Edvard Olsson i Bålstad, sedan »Moffars Per» i
Nordmark i Värmland utförde sina kurer, med vilka han botade
både folk och kreatur. Han hade därvid små papperslappar,
som han behandlade på något sätt, men ingen fick se på, när
han ritade och skrev på lapparna, vilka han därefter lade in i litet
havremjölsdeg, som rullades till en kula. När »Moffars Per» var
ute och gick i gårdarna för att bota, svarade han aldrig på
tilltal eller hälsade på någon, förr än han var på hemväg. Allt
skulle ju ske i största tysthet. I Skillingmarks socken i samma
landskap skall det för övrigt vid början av 1800-talet ha funnits
många, som »gjorde åt för sjukdomar», varvid de gärna ville ha
lappar ur en därstädes befintlig »trolleribok», som år 1794
hade ägts av en gubbe i Gunnerud. Lapparna troddes då bli
82
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>