Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LOUISE HAGBERG
kunna även ges åt husdjuren. På tyska benämnas de
betecknande nog: Esszett’l, Essbild’l och Schluckbilder, d. v. s.
sedlar och bilder som ätas eller sväljas. Å orter, där sådana
tryckta sedlar ej finnas tillgängliga, bruka bönderna i stället
klippa ur och svälja ned de i de små för mindre läskunniga
avsedda bondekalendrarna befintliga helgonbilderna, fig. 4.
Men annars ha, som vi ovan sett, lapparna i allmänhet
innehållit skrivna formler, vilka utgjorts av mer eller mindre
förvrängda, till synes alldeles meningslösa ord. För att verka
behövde en dylik formel alldeles icke innehålla något förnuftigt.
Det är det hemlighetsfulla, det obegripliga, som oftast tilltros
den största verkan. Men vad kunna väl egentligen de här
anförda mystiska formlerna ursprungligen ha betytt? Och hur
ha de kommit till? Det är en lång historia, som dock här måste
skildras i få ord. Det talade ordet har i alla tider ägt stor makt.
I en gammal dansk läkebok kan man läsa en latinsk vers, på
svenska av Martin Lundqvist sålunda återgiven:
»Ordet av Kristus fick makt,
så stenar och örter tillika,
stenar och örter gavs mindre,
för ordet får allting vika.»
Redan före Kristi födelse ha emellertid hos de gamla folken
vissa uttalade ord tilltrotts magisk kraft, och genom besvärjelser
eller läsningar innehållande mäktiga namn och formler ha
människorna sökt att inverka på naturmakterna eller på
gudom-ligheterna. Så har det varit hos alla folk. Vad särskilt de gamla
nordborna beträffar, så veta vi genom fornnordiska urkunder,
att våra hedniska förfäder betjänade sig av trollsånger och
besvärjelser för att förmedelst dessas magiskt verkande kraft
såväl avvända som framkalla ont. När så konsten att rista
runor liksom senare att skriva bokstäver spred sig hit upp till
Norden, kunde man ju genom dem kvarhålla de uttalade orden,
vilka på så sätt blevo till en ständig besvärjelse, och som skydd
84
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
