- Project Runeberg -  Fataburen / 1932 /
110

(1906)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

GÖSTA BERG

Fig. 7. Tröskning på orientaliskt sätt på Hacksta gård, Uppland.
Efter Vetenskapsakademiens handlingar 1751.

någon livskraft, ganska klart inspirerade av påtagliga och
kännbara svårigheter, med vilka just vårt svenska jordbruk hade att
kämpa. Sådana voro de ogynnsamma bärgningsförhållandena
och svårigheten att få säden torr. För att råda bot på denna
punkt införde man bruket av den finska rian, för vilken det
finländska prästerskapet och andra jordbruksintresserade
be-drevo en kraftig propaganda. Många olika typer av denna torkria
kommo till användning även hos oss, fig. 3 och 4, men om dem
alla gäller helt visst att de äro att betrakta som lånegods utan
fast anknytning i den folkliga traditionen, med undantag likväl
för de norrbottniska riorna. Detsamma måste gälla de så kallade
finnhässjorna eller storhässjorna som i många nordsvenska
bygder användas att uppsätta sädesbanden till tork, vanligen i
närheten av själva rian, fig. 5. I Finland synas sådana hässjor
ej vara vanliga eller av högre ålder. Å andra sidan kunna de ej
skiljas från de kinesiska storhässjor, av vilka jag här meddelar
en bild, fig. 6, och detta tyder bestämt på att vi ha för oss ett
ost-asiatiskt kulturlån av samma typ som den nedan omnämnda
sädes-fläkten. Det förtjänar i detta sammanhang att noteras, att redan
Anders Tidström år 1756 i östra Skåne såg, hur »säden, sedan
ladorna tagit sin lott, uppsattes på gården i en fyrsidig hässja».

Av lika vital betydelse för tidens jordbruk var frågan om
tröskningen och den oerhört stora arbetskraft som denna syssla
krävde. Gårdens eget folk räckte i sädesrika bygder ingalunda
till; å andra sidan utgjorde tröskningen på beting, den så kallade

110

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:54:33 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fataburen/1932/0112.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free