Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NILS LITHBERG
Fig. 2. Detalj av runstav från Uppland. Kapell å Gertrud 17. 3., plog å
Bengt 21. 3., krona å Marie beb. 25. 3. Nordiska museet 25,371.
och ingen almanacka, »han lefver änna som på en slump».
Vi i vår radioupplysta tid ha svårt att riktigt fatta vad almanackan
i forna tider betydde, men vad som är alldeles säkert det är,
att den under många generationer hörde till de allra viktigaste
inventarierna i gården. Almanackan innehöll upplysningar om
väderleken för alla dagar i året, och eftersom dessa upplysningar
voro mera bestämda än våra dagars väderleksrapporter, stämde
de också ännu mera sällan. Efter almanackan rättade bonden
sina sysslor. Med särskilda tecken funnos i äldre almanackor
angivna vilka dagar man kunde låta åder, vilka dagar som voro
bra att så och plantera, vilken tid man borde lägga grunden till
hus o. s. v. I almanackan kunde bonden notera tiden, när hans
ko skulle kalva eller hans sugga skulle få smågrisar, fast han här
hade även andra hjälpmedel. Ett sådant var att göra ett riss
vid roten av tumnageln, då varade suggans dräktighetstid precis
så länge som det behövdes för att risset skulle växa ut i
nagelspetsen, d. v. s. 18 veckor.
|/ Efter almanackan kände bonden vidare tiden för de stora
rörliga festerna under årets första hälft —fastlag, påsk och pingst.
Och kännedomen härom var av betydelse icke endast för festerna
t118
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
