Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NILS LITHBERG
betecknades av ett svärd, nu var halvfallen snö och halvätet hö,
d. v. s. det var mitt i vintern. Bengtsdagen (21. 3.) betecknades
på vissa stavar — särskilt de uppländska — med en plog, ty
nu skulle vårplöjningen börja, fig. 2; på andra stavar — de
östgötska —• var här en orm utsatt, fig. 3, vilket skulle beteckna,
att ormarna nu kröpo fram ur sin vinterdvala. De voro
emellertid ännu icke giftiga; det blevo de först Tiburtiusdagen
(14. 4.). Den dagen kallades »första sommardag» och var på
runstaven utmärkt genom ett träd med uppåtriktade grenar,
angivande att lövsprickningen och våren nu skulle börja. På
motsvarande sätt var »första vinterdag», Calixtusdagen (14. 10.),
utmärkt av ett träd med slokande grenar. Markusdagen (25. 4.)
har en fågel, nu är det »Markus med göken» och göken kommer,
fig. 1. På andra håll ansågs göken icke komma förrän första
maj, och då stod fågeln över den dagen. Bonde-Knut (10. 7.)
skall slåttern börja, och därför står här en lie, fig. 6. Mattsmässa
(21. 9.) skulle bockarna gällas o. s. v., fig. 4. Mest berömda
äro tecknen för julen. Vid julens början stå ett eller flera
uppresta horn till betecknande av den rundliga förplägnad, som
nu vankas, men 2o:de dag Knut då står hornet upp och ned, ty
nu är julen slut och ölet utdrucket. Mårtensdagen har
naturligtvis gåsen som sitt märke, fig. 5.
Vanligare än de nu anförda tecknen äro dock de från den
kyrkliga symboliken hämtade attributen, kronan över jungfru
Marias olika dagar, kniven på den hudflängde S:t Bartolomei
dag, Andreaskorset på Andersdagen, hjulet på Katarinadagen,
ankaret på Clemensdagen o. s. v. Här kunna vi också finna
särdeles lustiga folkliga omtydningar. Den Hel. Birgittas dag
(7. 10.) var med hänsyftning på de uppenbarelser hon nedskrev,
utmärkt av ett bokställ med en uppslagen bok. Detta tydde
bönderna som en karda, härav uppkom talesättet, att man nu
skulle börja karda ullen, och så kom seden, att man på Sankt
Britas dag skulle börja att sitta kväll — ett kuriöst exempel på
talesättets makt över folkseden. S:t Mikaels dag (29. 9.) var
utmärkt av en våg eller en lur, men luren missförstods och
t122
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
