Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ERNST KLEIN
från järnåldern nedärvda, vilken av bilder att döma ännu vid
1700-talets slut måste ha varit rätt vanlig och som ännu lever
kvar vid de nordliga delarna av Norges kust liksom å vissa
ställen på tyska Östersjökusten. Denna gamla rigg bestod av
ett symmetriskt skuret råsegel. Det till våra dagar kvarlevande
svenska råseglet däremot, är osymmetriskt, i det det främre
stående liket är betydligt längre än det bakre, så att hela seglet
föröver är utdraget och nedtill slutar i en spetsig vinkel. Denna
snedd tjänar samma syfte som ett stagsegel vid bidevindsegling,
d. v. s. gör det möjligt att hålla båten bra mycket högre upp
i vinden än vad ett liksidigt segel, symmetriskt uppsatt i
förhållande till masten, skulle göra. Ett dylikt segel göres fast vid
lovarts reling förut med sin främre hals och kan, då man vill
gå högst upp i vinden, ytterligare sträckas med hjälp av en
»klostång», ett slags lång båtshake, vars ena ände stickes in i en ögla
på främre liket, medan den bakre spännes mot ett bett eller
ett vant, fig. 13. Denna »klostång» är möjligen detsamma som
den »bet-ås», fno. beiti-ass, som nämnes hos Falk, sid. 61, och
som, enligt honom, brukades vid bidevindssegling. Själva det
svenska namnet »klostång» bör kanske sättas i samband med
termen »klo», varmed både i fornnorska och nynorska betecknas
ett slags öglor vid stående liket på ett råsegel, motsvarande dem,
där klostångens ena ände fästes.
Tillbehören till en dylik rigg äro delvis av uråldrigt slag.
Rån fästes vid masten med en »rack» (fno. rakki, Falk, sid. 61),
»urspriinglich vielleicht eine Tauschlinge —■ — später vielleicht
ein an die Rahe gebundenes Krummholz». Bägge de av Falk
ifrågasatta formerna förekomma hos oss. I förra fallet äro
stundom på tågslingan uppträdda ett antal svarvade kulor,
vilket torde vara övertaget från de stora fartygens rigg. Den
vanligaste räcken till småbåtar bestod hos oss av en stark,
ofta av masurbjörk utskuren halvring, som i båda ändarna
hade stroppar, med vilka den fästes vid rån, fig. 15. Samma
form har den f. ö. på den norska »Söndmörsbåten», vars segel
och hela rigg starkt påminner om den svenska. Även den gamla,
154
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
