Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DET ÅTERUPPBYGGDA SKOGAHOLM
utåt likadan ut som på den gamla platsen: på gårdssidan är den
klädd med flata kalkstenshällar, på baksidan med huggen gråsten,
och runt omkring är den försedd med en dropplist av kalksten.
Uppförandet av timmerstommen, takstolarna och lanterninen
innebar knappast några svårlösta problem. En mängd stockar
måste utbytas mot nya av samma format och sammanfogade
på samma sätt, men det var också allt. Det första stora problemet
var, hur fasaderna skulle behandlas. Onekligen var det frestande
att söka återställa det ursprungliga utseendet med rödfärgade,
nakna timmerväggar, fig. 4. Det var bl. a. estetiskt mest tilltalande,
och jag har hört flera personer förvåna sig över, att icke det
rödfärgade stadiet bibehållits. Men om så skett, skulle åtskilliga
svårbesvarade frågor uppställt sig. Hur hade knutarnas
in-brädning sett ut, hur fönsterbågarna och fönsterfodren? Hur
hade entréporten och yttertrappan varit konstruerade under
den äldsta tiden? Och hur skulle man förfara med salsutbygget,
som blivit höjt och vars fönster blivit flera och högre, när huset
reveterades? Hur hade flygelpaviljongernas tak ursprungligen
tett sig? De nuvarande, låga och barriärförsedda taken äro ju
även samtida med reveteringen. Samma var förhållandet med
fönsterkarmarna och fönsterbågarna, de voro nämligen icke
ursprungliga, utan hade tillkommit på samma gång som
reveteringen och den gustavianska inredningen. Skulle de anpassats
efter de nakna timmerväggarna, hade de måst byggas om. En
del av dessa frågor skulle nog ha kunnat lösas, men i andra fall
hade man varit tvungen att giva sig ut på de fria fantasiernas
gungfly. Dessutom fanns det ett mycket viktigt skäl för att
åter putsa huset. Reveteringen hade direkt samband med den
gustavianska inredningen, och den gav därför åt byggnaden en
enhetlig stilkaraktär, som man knappast kunde bortse ifrån.
De gustavianska rummen skulle helt enkelt ha kommit in i
orätt hus, om de placerats i en till det yttre rekonstruerad
karolinsk byggnad. När det alltså var bestämt, att huset åter
skulle reveteras, återstod dock att bestämma ytterligare en sak,
nämligen färgen på putsen. Den hade senast varit vit, men
205
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
