Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nordiska museet och skansen
Fig. 8. Kista från Rättviks socken, Dalarna. Nordiska museet 187,732.
Av de ålderdomliga, nyckfullt ornerade och gärna oliksidiga
ryorna från Stockholms län ha ett par goda varianter inkommit
till textilavdelningen under året. Typen, som står nära
ryans ursprungliga förebild, den strimmiga djurfällen, utmärkes
av en vanligen lång, tät och grov nock men framför allt genom
bottenvävnaden, som i likhet med traktens vepor — en god
sådan ingår även i förvärvet — är rikt arbetad med gåsögon,
korndräll eller spetskypert i ränder eller rutor, i bästa fall av
glänsande lin och vackert färgad ull. Sistnämnda kombination
ger stundom åt ryans vävsida en skiftande, sammetslik yta,
som gör sig bra i samband med helt vit eller grå omönstrad nock.
Av gamla vävsätt i Härjedalen ha flera prov erhållits, såsom
av »storkroksväv» eller rosengång, exempelvis en våd av täcke
från tidigt 1700-tal och ett täcke från den gamla Grubbgården i
Långå, dessutom »kors vä v» eller hampkrus i ett par typer,
färgvacker »gluggväv» eller munkabälte, trastäcksväv, s. k.
slarvväv med inplock och andra mönsterränder, samt gammal
288
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
