Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nordiska museet och skansen
värmländska klang är otvetydig. I den stora värmlandssläkten
Noreen, till vilkan språkforskaren professor Adolf Noreen hörde,
är namnet Matias ett av dem som oftast återkomma. Ingen
är emellertid bekant som träsnidare, men bland dem som kunna
ifrågakomma, ligger det närmast till hands att gissa på
fältskären och rådmannen Matias Noreen i Karlstad, född 1660,
död 1736. Under det tidigare 1600-talet voro konstsvarvade
dryckeskärl av masur, prydda med benknappar en tydligen
mycket uppskattad vara. Men till denna familj hör icke
Rosenborgs välkomma, som tillkommit på en tidpunkt, då den
karolinska perioden egentligen redan var till ända och då Vasatidens
masursvarvkonst länge varit ur modet. Denna höga cylindriska
kanna är på ett ganska enkelt sätt utsvarvad ur trästycket, och
all dess dekoration är snidad. Kannans liv är prytt med fyra
ovala kartuschfält med figurframställningar i relief. Två av
fälten innehålla enstaka större figurer, en Bacchus och en Amor;
de två övriga bära figurrika bildframställningar av annan karaktär.
Dessa ansluta sig till den av renässansen högt skattade
sinnebildskonsten och åtminstone den ena bilden bär spår av att ha
tillkommit under inflytande av en samling allegorier och emblem
över påven Gregorius XIII, författade av Principio Fabricii
och tryckta i Rom år 1588. Ifråga om denna lärda apparat och
graden av konstskicklighet i arbetet står denna karolinska
masur-kanna jämförelsevis ensam. Närsläktade arbeten äro kända
i enstaka exemplar, såsom t. ex. en kanna i Göteborgs
museum. Men det existerar i Värmland och i angränsande
norska orter åtminstone senare en frodig tillverkning av
svarvade och snidade kannor av masur, vilka tydligt ådagalägga
att denna specialitet varit synnerligen populär i dessa landsdelar.
Det silverlejon, som sitter som lockknopp på
Rosenborgsväl-komman, är välkänt från de norska silverkannorna och finnes
likaså skuret i masur på norska och värmländska
masur-kannor.
Den period, som plägar benämnas efter kung Fredrik
är i årets förvärv företrädd av ett antal möbler, soffa, stolar och
300
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
