Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SIGURD ERIXON
Fig. 23. Ullkam. Inköpt i Stockholm.
Nordiska museet 81,754.
som tydligen bibehållits i mycket ålderdomlig form genom
hantverkartraditionerna, har också haft stor utbredning hos
allmogen. W. Bomann avbildar ullkammar av här ifrågavarande
slag, som använts såväl för ull som för linblånor (Bäuerliches
Hauswesen und Tagewerk, 1927, sid. 241). I Hessen har i senare
tid instrumentet bestått av en enkel ullkam med en rad tänder
på ett bräde (Wilhelm Kammer i Hessische Blätter fur
Volks-kunde 1931—32, sid. 42). Från Herning på Jylland är ett par
ullkammar bevarade med dubbla taggar, fig. 21. I
Sönder-Jylland ha de varit vanligare. På 1770-talet agiterades i
Vend-syssel för att införa kamning i stället för kardning (Vendsyssels
Aarboger 1917—18). Ullkammen med de långa taggarna möter
också i Ungern (A magyar nemzeti muzeum Néprajzi
oszta-lyånak Ertesitöje). I Rumänien bruka bondkvinnorna alltjämt
både dubbla handullkammar av här beskrivna slag, fig. 22 (efter
Tache Papahagi, Images d’ethnographie roumaine II, 1930,
sid. 103), och apparater, som likna linrepor med löskam till.
278
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
