Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
som lämnade ett försänkt avtryck, bild 3. Det kan i detta
sammanhang anmärkas, att stockholmsstolmakarna aldrig använde
brännstämpel i motsats till vissa stolmakare i landsorten.
Med ledning av signaturen ha hittills fem av Malmstens
tillverkningar anträffats, nämligen fyra till typen olika stolar samt
en soffa. Sammanställningen är onekligen i hög grad ägnad
att förvåna, och man måste medge, att den uppfattning om
1780-talets sittmöbler, som man trott sig på goda grunder kunna hysa,
härigenom i någon mån förändras.
Stolen med den balusterformade ryggbrickan, bild 1, är
ty-pologiskt sett den äldsta. Det torde knappast finnas någon
gustaviansk stol som så påtagligt framhäver sin sympati för
rokokon som denna, vilket med önskvärd tydlighet framgår vid
en jämförelse med en av stolmakareåldermannen Alexander
Thunberg (ATB) signerad stol av den under rokokotiden
synnerligen vanliga holländsk-engelska typen, bild 4. Denna stol
måste ha tillkommit efter 1765 av den anledningen, att den är
försedd med Stockholms stolmakare ämbetes detta år anbefallda
stämpel. Den gustavianska stolen har här oförändrad bibehållit
den balusterformade ryggbrickan, vars mjukt rundade
anslutning upptill är särskilt anmärkningsvärd. Den svängda formen
på sargens framstycke, de rundade sarghörnen samt ej minst
det profilsvarvade krysset, som sammanbinder benen, äro
omisskännliga erinringar om rokokostolen. De svarvade och glest
kan-nelerade benen, bild 2, ha den vanliga gustavianska formen, som
under utvecklingens gång endast obetydligt förändras och som
i huvudsak överensstämmer med den, som vid mitten av
1700-talet utbildades av de franska stolmakarna. Själva utformningen
av ryggen, bortsett från ryggbrickan, antyder att Thomas
Chippendales stolar icke varit alldeles obekanta för Jakob Malmsten;
det engelska draget framträder i ryggståndarnas karakteristiskt
svängda linjer och i de små nedsänkningarna upptill i hörnen.
Under den nuvarande blå färgen döljer sig en ursprunglig
målning i rödbrunt, som tvivelsutan avser att imitera mahogny.
Vad som skiljer stolen med den genombrutna ryggbrickan,
bild 5, från den föregående är endast ryggbrickans form samt
34
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
