Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Det är icke mycket i Gäddeholms inre, som vittnar om att
byggnaden inreddes samtidigt med Stockholms slott och att såväl
arkitekten som åtskilliga av hantverkarna voro hämtade från
slottsbygget. Kanske var Ture Gabriel Bielke en konservativ
herre, som inte gillade den nya franska stilens rörliga elegans.
Därpå kan ju det faktum tyda, att stuckatören Lubeck inte fick
göra något »sirligare» arbete, utan att allt skulle vara »rätt och
slätt». Därpå tyder också den ovan omtalade, från Dresden
importerade tapetsviten. Den visar en illusionistiskt målad
barockarkitektur med heroiska inslag, som man snarast skulle
vilja datera till 1600-talets slut. Även de av Klein, Forchert och
andra målade tapeterna tillhöra stilistiskt sett barocken. Röda
kammarens smala tapetvåder och övre våningens kineserier äro
tyskt tungfotade varianter på den sena fas av Louis XIV, som
vi bruka ge Jean Berains namn. Den blå kammarens stelbenta
trädgårdsscener ha visserligen haft en färgrik omramning av
rokokokaraktär. Men den är redan från början övermålad och
ersatt av ett rakt och rätvinkligt ramverk. Även den av
Hårleman ritade salen med sina stora, mörka kungaporträtt är så
högtidlig och allvarlig som ett rum bör vara, när det ägnas vårt
heroiska förflutna. Gustav Vasas strama bild flankeras
emellertid av två väggfält, som symbolisera vår storhetstids mest
uppburna egenskaper, dygden och tapperheten. Och dessa båda
allegorier skimra i smältande färger och röra sig i en elegant och
lekfull rytm, som helt hör rokokon till. Trots att de ur
innehållssynpunkt äro synnerligen väl placerade, verka de här som
främlingar. De äro målade av den till slottsbygget inkallade franske
målaren Guillaume Taraval. Ett mera slående exempel på, att
det var de på 1730-talet inkallade franska konstnärerna, som i
vårt land introducerade rokokon, är svårt att finna.
72
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
